Per Murén i Gävle eller historiemedvetandebegreppet som historiemedial tolkningsram

 Av Robert Thorp

Följande text kommer att diskutera ett specifikt historiskt medium utifrån historiemedvetandebegreppet. Texten kommer att redogöra för hur historiskt meningsskapande kan kopplas till ett specifikt historiskt medium utifrån ovan nämnda begrepp. Jag inleder med att göra några teoretiska ställningstaganden och konkretisera dessa. Därefter kommer ett historiskt medium (en staty föreställande Gävleindustrialisten Per Murén) att analyseras. Avslutningsvis kommer medieanalysen att kopplas till historiemedvetande som ett meningsskapande begrepp.

Historiemedvetande, historiekultur och historiebruk

Nedan följer en kort redogörelse av i texten centrala teoretiska begrepp samt hur jag valt att tolka och tillämpa dem. Jag börjar med historiemedvetandebegreppet.

Ett historiemedvetande kan definieras som ett uttryck för hur en individ skapar mening i sin tillvaro utifrån de erfarenheter och förväntningar hon har.# Vår kunskap om det förflutna, samtid och framtid påverkar hur vårt meningsskapande av detsamma ser ut. Om vi utifrån denna definition av historiemedvetande fokuserar på historien specifikt innebär det här att en individs historieförståelse blir dynamisk och är konstant statt i förändring: den kunskap vi har om det förflutna påverkar hur vi uppfattar det förflutna, och ny kunskap som infogas i individens medvetande (eller motsvarande) påverkar hennes tolkning av historien. Enligt den tyske historiedidaktikern Jörn Rüsen finns det fyra olika typer av historiemedvetande: ett traditionellt (som upplever historien som ett evigt status quo där allt upprepas), ett exemplariskt (som ser historien som full av historiska exempel som bör undvikas eller efterlevas), ett kritiskt (som använder historien som ett sätt att kritisera eller problematisera det som finns för handen) och, till sist, ett genetiskt (som upplever allt som historiskt betingat; allt kan bara förstås utifrån sin historiska kontext).# Jag anser att Rüsens typologi kan vara ett lämpligt verktyg för att illustrera hur historien skapar mening hos en individ.

Jag vill även understryka att denna definition av historiemedvetande är individuell och att ett samhälle följaktligen inte kan anses ha ett historiemedvetande utifrån detta sätt att definiera historiemedvetande. Ett historiemedvetande förutsätter ett medvetande, och argumentationen i denna text kommer att utgå ifrån att det endast är individer som kan vara innehavare av sådana.

På ett samhälleligt plan anser jag det vara mer passande att använda sig av begreppet ”historiekultur”. Med historiekultur menas det historiekulturella landskap som alla individer föds in i och befinner sig i såsom traditioner, sedvänjor och så vidare.# Jag anser även att ett samhälles historiekultur påverkar hur individer så att säga a priori tolkar eller förstår historiska händelser och fakta.# Exempelvis är det i den samtida västeuropeiska historiekulturen så gott som utan undantag så att Adolf Hitler anses vara en historisk skurk och att alla individer i en sådan historiekultur tolkar Hitler som en historisk skurk, utan att ha någon särskild kunskap om Hitler som person eller hans gärningar.#

Resonemanget ovan visar att ingen människa möter historien neutralt, utan all historisk kunskap är ”förtolkad” av den historiekultur som råder i det samhälle som individen föds in i eller befinner sig i. Med detta vill jag inte mena att individen automatiskt anammar den i omgivningen rådande historiekulturen, men hon måste i vilket fall förhålla sig till den. Vidare är det så att en historiekultur alltid är en förhandlingsfråga och statt i konstant förändring. Det är även viktigt att påpeka att det kan vara missledande att tala om ”historiekultur” i singularis, då de flesta samhällen nog får anses vara historiskt mångkulturella, det vill säga att det finns flera i samhället konkurrerande historiekulturer och sätt att tolka historien på.#

Slutligen, med historiebruk åsyftas det sätt på vilket individen använder den historiska kunskapen hon har, och det finns ett antal olika historiebruk och kategoriseringar av detsamma.# Jag anser att det är viktigt att understryka hur historiebruk förhåller sig till historiemedvetande, och den tolkning som jag använder mig av gör gällande att en individ ger uttryck för ett historiemedvetande när hon brukar historien. Det är alltså genom en individs historiebruk som vi kan komma åt hennes historiemedvetande.# Den avslutande diskussionen i denna text kommer att diskutera hur olika historiebruk kan vara symptom på olika sorters historiemedvetande.

Ett historiskt monument

image02

Bild 1: Murénstatyn i Gävle snett framifrån
Källa: http://drpathistorian.blogspot.se/ (2012-12-28)

Det historiska monument som jag valt att analysera är en staty föreställande Per Murén (1805-1888). Per Murén kom att bli den ledande industrialisten i Gävle från och med mitten av 1800-talet. Han kom från en blygsam bakgrund och lyckades under sin levnadstid bygga upp en ansenlig förmögenhet som grosshandlare och industrialist. Per Murén var även politiskt aktiv och var en ivrig förespråkare av frihandel och så kallad manchesterliberalism. Murén var både aktiv som kommunpolitiker i Gävle och som riksdagspolitiker där han profilerade sig inom tull- och näringsfrihetsfrågor. För denna text intressant information kan vara att Murén allmänt anses vara en förespråkare av en utökad fattigvård och omsorg över samhällets svaga, men att han samtidigt i riksdagen motsatte sig lagstiftning mot barnarbete eftersom det enligthonom kunde inverka menligt på näringsfriheten. Han arbetade även aktivt för en ubyggnad av den svenska järnvägen och var grundare för Gävle-Dala järnvägsaktiebolag.#

Man ville resa monument över Murén redan under hans livstid, vilket han motsatte sig, samt vid hans död 1888. Det dröjde dock till 1951 innan statyn över Per Murén restes och den bekostades av Gävle-Dala järnvägsaktiebolag, som ju samme Murén grundat. Statyn placerades invid det offentliga badhus som byggdes vid början av 1900-talet med pengar från en fond som Murén testamenterat till Gävle stad. Badhuset revs sedermera och fick ge plats åt polishuset i Gävle.#

Inskriptionen på statyns sockel lyder:

     Per Murén 1803-1858. Borgarståndets vice talman, stadsfullmäktiges ordförande. Framsynt och handlingskraftig gagnade han fäderneslandet och Gävle stad som järnvägsbyggare, industriidkare och donator.#

Historiska monument som meningsbärare

Reinhart Koselleck skriver att det är omöjligt att konstruera monument som inte låter sig tolkas.# Den historiekultur som omger valet av motiv och syfte är dynamisk och när historiekulturen förändras, förändras även de betydelsebärande elementen i monumentet; det omtolkas. Koselleck går till och med så långt att han skriver att det enda beständiga som monument kan förmedla till eftervärlden är budskapet om förgänglighet, att ingenting existerar för evigt.#

Magnus Rodell slår fast att det fanns fyra huvudsakliga syften med historiska monument under monumentsresningens storhetstid mellan 1848 och 1918:

  1. Ett pedagogiskt eller didaktiskt syfte: att lära ut något viktigt.

  2. Att ge ett sken av beständighet.

  3. Att förmedla budskap som stod i nationens intresse.

  4. Att ge inspiration till framtida generationer.#

Vidare skriver Rodell att monumenten dels var rumsligt och materiellt beständiga, men att dess innebörd var ”resultatet av en samproduktion och samverkan mellan flera olika medier.”# Man kan alltså säga att det finns något av en spänning vad gäller ett monuments betydelse: dels avsändarens önskan att förmedla något via ett monument till samtiden och/eller eftervärlden, dels samtidens och eftervärldens förståelse och tolkning av monumentet. För att återknyta till begreppen historiemedvetande, historiekultur och historiebruk, kan man säga att historiebruket att resa ett historiskt monument betingas av det omgivande samhällets historiekultur och monumentutförarens historiemedvetande, men att dess betydelse samtidigt är avhängigt monumentets betraktares samhälles historiekultur och dennes individuella historiemedvetande, och att detta i sin tur påverkar hur monumentet skall brukas som historisk meningsförmedlare. Det mest basala begreppet blir enligt detta resonemang historiemedvetande, eftersom det är den personliga meningstolkningen som avgör monumentets innebörd.

image03

Bild 2: Murénstatyn i Gävle snett från vänster, med Länsmuséet, tidigare Rettigska huset i fonden
Källa: http://www.panoramio.com/photo/33227524 (2012-12-28)

Ulf Zander skriver att man genom studiet av historiska monument kan utläsa mycket om skilda tiders självbild och historiesyn. Detta eftersom det omgivande samhällets värderingar är ytterst betydelsefulla för valet av motiv till de historiska monumenten.# Vilka monument som reses säger alltså något om ett samhälles historiekultur och en monumentresares historiemedvetande, vilket är ett resonemang som passar mycket väl ihop med Kosellecks ovan.

Per Murénstatyn i Gävle som ett meningsbärande monument

Något om historiebruket och historiekulturen

Vad gäller historiebruket och historiekulturen angående monumentent är det två saker som jag anser vara särskilt intressanta att diskutera: året monumentet restes samt inskriptionen på sockeln. Magnus Rodell skriver, som nämnts ovan, att monumentresningens guldålder var mellan 1848 och 1918, och att syftet med monumenten ofta var av pedagogisk och nationell natur: man ville fostra bra medborgare genom att resa monumenten. Sett ur det perspektivet tycks 1951 vara ett sent år att resa statyn och att utforma den på det sätt som man gjorde.  Man skulle kunna se detta som ett politiskt historiebruk: vid det tidiga 1950-talet hade Sverige inte definitivt valt väg mellan det marknadsliberalismen och socialismen. Josef Stalin levde fortfarande och den sovjetiska historierevisionen och avslöjandena om Stalins brott mot sovjetmedborgarna under Chrusjtjov var fortfarande några år in i framtiden. Att resa en staty över Per Murén kan därför lätt tolkas som ett politiskt budskap till samtiden: markandsliberalism är en väg till välstånd såväl för Gävle som för Sverige.

Vad gäller historiekulturen är inskriptionen på sockeln intressant. Murén beskrivs som ”framsynt” och ”handlingskraftig” och att han genom sin gärning gagnat Gävle stad och Sverige. Att resa statyer över personer som ansetts vara moraliska hjältar är något som brukar förknippas med en traditionell, konservativ och nationalistisk historiekultur, vilket för övrigt passar väl ihop med ett politiskt historiebruk. Genom att studera monumentet och påminnas om Per Muréns gärningar som järnvägsbyggare, industrialist och donator skall människor inspireras till att bli goda medborgare. Statyn kan på detta sätt också vara ett exempel på att historiekulturer inte är monolitiska: Sverige styrdes 1951 av socialdemokraterna och dessa var i full färd med att bygga upp ett välfärdssamhälle som stod i stark motsättning till det samhälle Murén värnade. Monumentresarna ville kanske slå vakt om och värna det traditionella i en tid av förändring?

Något om historiemedvetandet

Vad kan man då dra för slutsatser om historiemedvetandet utifrån det som skrivits ovan? Ulf Zanders hävdar ju att ett visst historiebruk säger något om vilka idéer och värderingar som finns hos den som brukar historien, vilket i förlängningen är ett uttryck för en individs historiemedvetande.# Eftersom jag tillämpar historiemedvetandebegreppet som ett meningsskapande begrepp är det av vikt att analysera vilken betydelse ett visst sätt att bruka historien på har. Att resa ett monument över Per Murén med en inskription på sockeln som påpekar att han var ”framsynt”, ”handlingskraftig” och gagnade såväl Gävle stad som Sverige, får antas vara ett tecken på att monumentresaren ansåg att Per Murén var en betydelsefull person av just dessa anledningar. Personer som gagnar industrialism på ett sätt som Murén gjorde är alltså moraliskt goda förebilder, och något som andra personer bör efterlikna. Monumentresaren väljer att bortse från att Murén motsatte sig lagstiftning mot barnarbete, och istället helt fokusera på hans gärningar som industri- och järnvägsbyggare. Detta får tolkas som att det inte anses vara i sammanhanget meningsfullt att Murén ansåg barnarbete vara bra för näringsfriheten. Historiebruket pekar alltså mot ett traditionellt och exemplariskt historiemedvetande; historien är ett evigt pågående status quo som vi kan lära oss läxor av. Att det samhälle Murén levde i såg radikalt annorlunda ut från 1950-talets svenska samhälle (eller nutidens) är något som inte tas i beaktande. Det är ytterst tveksamt att vi idag skulle resa statyer över idkare av barnarbete, även om de bidrog till att skapa rikedom och välstånd i Sverige.

Referenser

Aronsson, Peter. ”Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden”. Historisk Tidskrift 122, num 2 (Juni 6, 2002): 2–12.

———. Makten över minnet: historiekultur i förändring. Lund: Studentlitteratur, 2000.

Carr, David. Time, narrative, and history. Northwestern University studies in phenomenology & existential philosophy, 0550-0060. Bloomington: Indiana Univ. Press, 1986.

Ehn, Märit. Skulpturstaden Gävle: en vägledning. Skriftserien Natur & kultur i Gävle, 99-2113624-0. Gävle: Kultur Gävle, 1996.

Jensen, Bernard Eric. ”Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik”. I Historiedidaktik, redigerad av Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlsson, 49–81. Lund: Studentlitteratur, 1997.

Karlsson, Klas-Göran. Historia som vapen: historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985-1995. Stockholm: Natur och kultur, 1999.

Koselleck, Reinhart. The practice of conceptual history: timing history, spacing concepts. Redigerad av Todd Samuel Presner. Cultural memory in the present, 99-2896218-9. Stanford, Calif.: Stanford University Press, 2002.

Nilsson, Ulf Ivar. Gävle på 1800-talet. Skriftserien Natur & kultur i Gävle, 99-2113624-0. Gävle: Kultur & fritid Gävle, 2006.

Potapenko, Igor. Historiemedvetande och identitet: om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv. Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet, 2010.

Rodell, Magnus. ”Fallna svenskar och fortifikationer i vildmarken: om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900”. I Berättande i olika medier, redigerad av Leif Dahlberg och Pelle Snickars. Vol S. 79–115. Berättande i olika medier 2008, 2008.

Rüsen, Jörn. ”Historical Consciousness: Narrative, Structure, Moral Function, and Ontogenetic Development”. I Theorizing Historical Consciousness, redigerad av Peter Seixas, 63–85. Toronto: University of Toronto Press, 2006.

Zander, Ulf. ”Läroböcker i sten. Historiedidaktiska aspekter på monument och minnesmärken”. I Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, redigerad av Ulf Zander och Klas-Göran Karlsson, 107–129. Lund: Studentlitteratur, 2009.

”Hitler eftertraktat varumärke i Indien”. SvD.se. Åtkomstdatum December 28, 2012. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/hitler-eftertraktat-varumarke-i-indien_7752902.svd.

 

Bilaga 1

 

Bild 1: Murénstatyn i Gävle snett framifrån


Källa: http://drpathistorian.blogspot.se/ (2012-12-28)

Bilaga 2

 

Bild 2: Murénstatyn i Gävle snett från vänster, med Länsmuséet, tidigare Rettigska huset i fonden

 

Källa: http://www.panoramio.com/photo/33227524 (2012-12-28)

Advertisements