Gammlia i Umeå

Av Lina Spjut

Det i Umeå belägna friluftsmuséet Gammlia, anlades 1921. Beslutet att anlägga en regional hembygdsgård för Umeå, Västerbottens län utifrån den rikstäckande modellen, Skansen togs redan 1910. Hembygdsföreningen engagerade befolkningen genom att utlysa en namntävling, där vinnarens bidrag slutligen ändrades till Gammlia (den gamla liden) och byggnader och föremål började samlas in. Byggnaderna på Gammlia har placerats på sina nuvarande platser mellan 1921 och 1990 och har sitt fokus på jordbrukssamhället runt om i Västerbottens län, men representerar också stad, skola, kyrka och människor utan egendom.1I Sverige upprättades flertalet friluftsmuséum eller gammelgårdar under decennierna runt sekelskiftet 1900 och de flesta städer i Sverige har fortfarande någon form av hembygdsgård/friluftsmuseum/ gammelgård.

Översiktsbild över Gammlia, Umeå, Västerbottens län. Bildkälla: http://www.vbm.se/friluftsmuseet-gammlia/eversiktsbild.html

Monument, minnesmärke eller byggnadsvård?

Inledningsvis bör uppgiften inledas med en diskussion huruvida Gammlia egentligen kan räknas som ett monument eller inte. Är det inte bara ett fall av sentimental byggnadsvård? Zander citeras utifrån en diskussion om antika monument:

Det huvudsakliga syftet var i princip detsamma då som nu: att påminna samtid och eftervärld om betydelsefulla personer, idéer och händelser. I vidaste betydelse kan de konkreta uttrycken för denna strävan avse i stort sett vilka föremål som helst, från storslagna byggnader till privata fotografier. Definitionsmässigt rör det sig då om minnesmärken. (…) Monumenten har speciella karaktäristika. Ett av dessa är att det eller de som avbildas ska utformas i beständiga material. Ett annat är att det på sockeln eller annat lämpligt ställe ska finnas en kompletterande inskription som förklarar vem eller vad som hyllas, vem som står bakom hyllningen och varför den personen eller händelsen valts ut för denna ärebetygelse.2

Utifrån den senare delen av definitionen blir Gammlia ett något underligt monument, även om det finns plaketter med information och ursprung här och där. Hembygdsgårdarna handlar inte om en hyllning till en person eller händelse, men är kanske ändå en hyllning till folkets liv och strävanden genom historien. Utifrån den vidare betydelen kanske Gammlia, Skansen och de andra hembygdsgårdarna/friluftsmuséerna är minnesmärken och monument av nationsbyggarfasen runt förra sekelskiftet. Sverige var då i en period av samhällelig förändring både internt och i Europa, vilken skapade ett nationsbyggande som tog sig uttryck bland annat i en historiesyn som utvecklades till rasbiologika strömningar och ett starkt intresse för hembygd och det ursvenska. Vad måste sparas för eftervärlden, i en tid av snabb förändring? Byggnadsvård, javisst, men Gammlia, Skansen och landets alla hembygdsgårdar står där idag, som levande minnesmärken, som en påminnande del av den svenska nationella identiteten anno sekelskiftet 1900 – alltså ett slags monument över sin tid. Gammlia kommer utifrån detta, i denna kursuppgift, att betraktas som ett monument.

Samhällskontext, idéströmningar och syfte

Under senare halvan av 1800-talet utvandrade många svenskar till Amerika på grund av bland annat fattigdom och brist på religionsfrihet, Under perioden 1862-1930 förlorade Sverige ungefär 1,2 miljoner personer av sin befolkning genom emigration.3 Detta i kombination med sjunkande nativitet, ökad utomäktenskaplighet (vilket fick sedlighetsivrare att vilja agera), höjda röster från Norge om en upplösning av unionen (vilket skedde 1905), samt en allt snabbare industrialisering och urbanisering, sökte makthavarna olika sätt att ena och svetsa samman nationen Sverige. Detta görs slutligen i en kraftansamling runt nationell identitet och kärlek till fosterlandet.4

Nationalistiska tankar växte sig starka i hela Europa under slutet av 1800-talet och kulminerade runt sekelskiftet och de kommande decennierna. I Sverige visade sig nationalismen genom ett intresse för den svenska historien och hembygden,5 och tankar om att bevara Sverige för eftervärlden influerade grundandet av friluftsmuseet Skansen 1891 och dit flyttades byggnader från olika delar av Sverige som betraktades som värda att spara till kommande generationer.6 Denna tanke är något som väl överensstämmer med Zanders kommentar att monumentens ursprungliga funktion var beständighet, en vilja att frysa tiden,7 och Koselleck, som nämner att minnesmärken har utvecklats från önskemål att forma eller bevara en nationalstat.8 Redan 1893, två år efter Skansens invigningfirades Svenska Flaggans dag där och den blågula fanan blev en nationell symbol att enas runt,9 och Skansen kom att fungera som en enande mötesplats för folket. Rodell nämner att statyer och monument oftast handlade just om nationen, vilken utgjorde ett ramverk för betydelsen av själva monumentet.10 Skansen blev en nationell symbol och byggnader och saker från hela Sverige sattes upp där. De efterkommande regionala hembygdsgårdarna, som exempelvis Gammlia, Umeå, Västerbottens län, fick inslag från den egna regionen. Vidare skriver Rodell att Allmänna försvarsföreningen aktivt arbetade för att få skolor att anordna olika högtidligheter eller fester som kunde förknippas med olika historiska händelser eller personer. Syftet med dessa fester skulle vara att skapa en fosterlandskärlek.11 I Sverige, som under denna period i inledningen av 1900-talet fick sina nuvarande gränser efter unionsupplösningen med Norge blev nationsbyggandet viktigt.  Svenska konstnärer, skalder och författare lyfts fram och Dalarna visas som prototyp för det svenska, med Dalahästar och sockendräkter målade och beskrivna av Carl Larsson och Anders Zorn,12 och 1906-1907 kommer den klassiska läseboken NilsHolgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf ut och kom att påverka synen på nationen Sverige i decennier framöver.13 Både Odhners och Grimbergs läroböcker i historia vittnar om en historieuppfattning där det trycktes på den svenska nationens förträfflighet. Historieämnet sågs som karaktärsdanande och därav kunde detta skolämne användas för att skapa morgondagens befolknings moraluppfattning.14 Vid 1919 års undervisningsplan gör också skolämnet Hembygdskunskap sin entré och ett starkt intresse för den lokala historien kommer, något som stärker landets hembygdsföreningar och hembygdsmuseum, men även ger styrka åt fosterlandskärleken.

Även Zander nämner fosterlandskärlek och menar att den historia som monumenten och minnesmärkena berättar påverkas av finansiärernas och beställarnas stora mått av just fosterlandskärlek. Han nämner vidare att förespråkarna för monument menade att blotta åsynen och intrycket av monumentets budskap, i bästa fall skulle påverka människor till att bli goda samhällsmedborgare.15 Under 1900-talets inledning utkristalliserade sig de nationalistiska tankarna om bevarandet av det gamla även till att innefatta befolkningen och 1909 bildas Svenska sällskapet för rashygien. De nationalkonservativa politikerna menade att det samhälleliga arvet var tvunget att skyddas och därför måste förebyggande åtgärder tas. Det som var svenskt var viktigt och skulle skyddas.16 Hembygdsgårdarna och friluftsmuseerna blir en arena för att manifestera sundhetsideal och ”den riktiga/viktiga historien”.

Senare historiska lager/ Ny symbolik

Ursprungstanken med Skansen och Hembygdsgårdarna var att för eftervärlden bevara det som ansågs värt att bevara. Skansen skulle fungera som ett Sverige i miniatyr, medan Hembygdsgårdarna skulle visa sin lokala och regionala variation. Rodell menar att monument skulle fungera som eget medialt berättande som skulle ha beständighet över tid.17Hembygdsgårdarna hade och har ofta guider eller plaketter som berättade om dess historia och ursprung och i vissa fall infinner sig en känsla av hur livet kan ha tett sig i dessa byggnader då dessa var i bruk. Koselleck menar att för eftervärlden är estetiken i ett byggnadsverk viktigare än det politiska budskapet, eftersom den känslomässiga upplevelsen för personen som ser byggnadsverket slår högre än det tänkta politiska budskapet.18 Placeringen av de olika byggnaderna gjordes utifrån estetik och praktisk tillgänglighet för besökarna, detta eftersom de en hembygdsgårds olika byggnader ofta var ett hopplock från olika platser och tider. Även Rodell nämner estetiken och skriver att det nationellt storvulna efter 1920 blandades med det mer estetiskt tilltalande. Man hade offentlig konst och modernism i åtanke.19Rodell skriver vidare att man i slutet av 1800-talet framställde monument som kunde knytas till en berättelse om nationen.20 Dessa berättelser om nationen och om hembygden följde ofta med byggnaderna och berättades eller nedtecknades både för att motivera byggnadens ”sparvärde” men också för att bygga en intressant historia runt hembygdsgården. Idag är dessa historier berättade om och om igen och hembygdsgårdarna består. Kanske inte i samma nationalistiska anda som på sin tid, men ändock en plats många återvänder till vid stora traditionstyngda högtider såsom jul och midsommar. De flesta hembygdsgårdar har julmarknad och/eller midsommarfirande. Gammlia i Umeå har båda, plus några andakter eller julotta i Helena Elisabeths kyrka som finns på området

Bildkälla: http://www.vbm.se/friluftsmuseet-gammlia/eversiktsbild/andra-byggnader/helena-elisabeth.html

Från iordningställandet till 1970-talet användes många hembygdsgårdar även som folkparker där det var dans och de fungerade som en naturlig mötesplats. Koselleck skriver att minnemärken används av olika socialgrupper eller politiska grupper för att bevara olika traditioner som för dem är viktiga,21 och Zander diskuterar samhällsklasser olika uppfattning om monumentens värde. Arbetarklassen tyckte man skulle prioritera folket, medan överklassen var intresserade över att visa minnesmärken och monument av dåtiden,22 något som ibland ledde till konflikter mellan klasserna gällande olika monuments relevans. Hembygdsgårdarna blev dock snabbt folkliga, kanske på grund av sin tillgänglighet. Städerna fick plötsligt ”nära” till de olika delar av landet som den nyligen urbaniserade befolkningen kände sig hemma i. Firandet av olika högtider och funktionen som folkpark gjorde att det blev en plats för alla samhällsklasser, oavsett om man såg byggnaderna som pittoreska inslag eller om man kände sig hemmastadd bland dem.

Allmänna slutsatser om Gammlias roll som historieförmedlare

Jag menar att Hembygdsgårdar har en historieförmedlande roll, men kräver viss draghjälp. Just Gammlia har ett pedagogiskt utvecklat program för skolor och allmänhet. Sommartid är guiderna och personalen tidstypiskt klädd (ca 1800-1850) och djurhållning med de vanligare bondgårdsdjuren sker på området, Besökarna uppmanas att göra en tidsresa; smeden är i arbete, tunnbrödsbak pågår och hästskjuts runt husen pågår dagligen. Sommartid anordnas även tillställningar med folkmusik, veteranbilsaftnar, berättarföre-ställningar, en får – och getdag samt midsommarfirande med tillhörande majning och dans runt midsommarstången. Vintertid finns julmarknad och julotta. I mars ordnas samiska veckan och de samiska vistena blir levande och blandas med föreläsningar och samisk kultur inne i museidelen av Gammlia. För skolor anordnas kulturdagar där elever får komma och besöka vistena, prova på lassokastning, höra sagor inne i kåtorna, klappa renar och smaka bröd och bara insupa delar av den samiska kulturen.Samiska visten, Gammlia, Umeå, Västerbotten.Bildkälla: http://www.vbm.se/friluftsmuseet-gammlia/eversiktsbild/samevisten.html

Även under resten av året erbjuds skolor att komma och besöka Gammlia och Västerbottens museum har både fasta program med julfirande på 1800-talet och rundvandringar, men de skräddarsyr också program där man kan få prova på repslagning, tovning, bakning och smörkärning. Basutställningarna visar forntiden, nybyggartiden, Samisk kultur, svenska skidmuséet och fiske- och sjöfartsmuséet. Dessutom anordnas dramatiserade program med historisk anknytning.23

För att hembygdsgårdar ska kunna användas som förmedlare av historia eller kollektiva minnen krävs nog idag, när generationen som fortfarande mindes människorna som levde på 1800-talet lämnat det levande stadiet, guider och program – en aktiv hembygdsgård. Annars finns risken att det bara blir ”döda” hus på en gräsyta och de enda som har nöje av det är folk som redan är inlästa i historien. Med engagerade museipedagoger och kunniga historiker är hembygdsgårdarna en unik medieform, som kan ge en inlevelse och en förståelse för hur livet kunde te sig under den tid byggnaderna var i bruk. Så, för att besvara Rodell; Ja, just detta monument skiljer sig från andra medieformer gällande historiskt berättande. Här finns chansen att levandegöra och praktiskt prova på hur det kunde vara att leva i historisk tid. Samtidigt måste dock nämnas att det är det aktiva arbetet runt monumentet som ”gör” historien. Monumentet är byggnaderna, resten är nutida lager och tolkningar av dåtiden. Och monumentets dåtid är en konstruktion av sekelskiftet 1900:s syn på vad som ansågs värt att spara av 1800-talet.

Referenser

Skriftliga källor

Hatje, Ann-Katrin.(red.) Sekelskiftets utmaningar. Essäer om välfärd, utbildning och nationell identitet vid sekelskiftet 1900. Umeå 2002.

Hedenborg & Kvarnström. Det Svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid. 2009.

Koselleck, Reinhart. ”War memorials: Identity Formations of the Survivors”, i The practice of conceptual history; Timing, history, spacing concepts, Stanford University, Calif. 2002.

Rodell, Magnus. ”Fallna Svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900” i Leif Dahlberg & Pelle Snickars (red.) Berättande i olika medier, Statens ljud. Och bildarkiv, Stockholm, 2008.

Zander, Ulf. ”Läroböcker i sten: Historiedidaktiska aspekter på monument och minnesmärken” i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu: En introduktion till Historiedidaktiken. Studentlitteratur, Lund. 2009.

Digitala källor

http://www.vbm.se/friluftsmuseet-gammlia.html , 2012-12-13, 2012-12-21

Bildkällor

http://www.vbm.se/friluftsmuseet-gammlia/eversiktsbild.html 2012-12-21

http://www.vbm.se/friluftsmuseet-gammlia/eversiktsbild/andra-byggnader/helena-elisabeth.html 2012-12-21

http://www.vbm.se/friluftsmuseet-gammlia/eversiktsbild/samevisten.html 2012-12-21

http://www.vbm.se/friluftsmuseet-gammlia.html , 2012-12-13

2 Zander, Ulf. ”Läroböcker i sten: Historiedidaktiska aspekter på monument och minnesmärken” i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu: En introduktion till Historiedidaktiken. Studentlitteratur, Lund. 2009. sid. 107-108

3 Hedenborg & Kvarnström. Det Svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid. S.252-255

4 Hatje, Ann-Katrin.(red.) Sekelskiftets utmaningar. Essäer om välfärd, utbildning och nationell identitet vid sekelskiftet 1900. Umeå 2002. sid.9

5 Bland annat är uppslutningen stark vid invigandet av Karl XII-statyn i Kungsträdgården -68 och Sveriges fornminnesförening bildas -69. (Hedenborg & Kvarnström. Det Svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid. S 235)

6 Hedenborg & Kvarnström. Sid. 236-237

7 Zander. Sid.116

8 Koselleck, Reinhart. ”War memorials: Identity Formations of the Survivors”, i The practice of conceptual history; Timing, history, spacing concepts, Stanford University, Calif. 2002. s.299-300

9 Hedenborg & Kvarnström. Sid. 236-237

10 Rodell, Magnus. ”Fallna Svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900” i Leif Dahlberg & Pelle Snickars (red.) Berättande i olika medier, Statens ljud. Och bildarkiv, Stockholm, 2008. sid. 87

11 Rodell sid. 105

12 Hedenborg & Kvarnström. Sid.237

13 Hedenborg & Kvarnström. Sid. 237-238

14 Hedenborg & Kvarnström. S.352

15 Zander sid.110.

16 Hedenborg & Kvarnström. S.200

17 Rodell sid.86

18 Koselleck Sid.325

19 Rodell sid.87.

20 Rodell. Sid.106.

21 Koselleck. Sid. 304-305

22 Zander. Sid.113

23 www.vbm.se 2012-12-21

Advertisements