Gubben Rosenbom i Karlskrona – en pillemasarnas man

Av Catharina Hultkrantz

Då jag tillsammans med goda vänner traditionsenligt var på en julkonsert med lokala förmågor sas det lite skämtsamt från scenen:

– Det var egentligen bestämt att vi skulle vara i Amiralitetskyrkan i år också….men så började Caj1 tjafsa med Rosenbom….och så var det kört med det…

Hela publiken skrattade och med ens spreds det en speciell värme i lokalen. Jag funderade efteråt över denna episod och kan inte annat än förundras över den kraft som monument och minnesmärken faktiskt kan ha långt utöver det syfte de en gång var ämnade för. Hur går det till?

Gubben Rosenbom är en gammal trästaty som fått epitetet fattigbössa, föreställande en båtsman från Karlskronas tidigaste historia. Speciellt med denna bössa är att man måste lyfta på hatten för att stoppa i pengarna. Sägnen om Rosenbom, som i våra dagar även presenteras på flertalet internetsidor hänger tätt samman med tidigare nämnda hatt. I princip verkar berättelsen förblivit densamma över tid även om den i detaljer kan skilja här och var om man jämför de olika presentationerna. Historien förtäljer att han var en fattig flerbarnsfar som av sjukdom, troligen malaria, fick sluta arbeta. Hans riktiga namn ska ha varit Matts Hindriksson Rosenbom och han kom som många andra till den nya staden Karlskrona från Åland för att arbeta vid varvet med att bygga båtar. Han bodde troligtvis på Björkholmen 5 som idag har adressen Chapmansgatan 7. Under en tiggarrunda bland stadens borgerskap nyårsnatten 1717, bjöds det även på supar vilket resulterade i att han blev allt mer överförfriskad. Hos Kapten Lagerbielke tappade han hatten då han bugade djupt vilket kaptenen fann komiskt och sa: ”Vill man ha tack av Rosenbom får man allt själv lyfta på hans hatt”. Rosenbom raglade sedan vidare medan han muntert upprepade orden Lagerbielke sagt. När han kom till bildhuggare Kolbe så deklamerade Rosenbom ramsan glatt på svajiga ben. Kolbe tyckte inte alls detta var något roligt utan ilsknade till och gav besökaren några lusingar innan han slängde ut honom ur huset så han hamnade i en snödriva. Efter en stund fick Kolbe dåligt samvete och gick ut för att leta upp Rosenbom som i sin tur blev rädd då han såg Kolbe komma ut från huset och sprang därför bort till Amiralitetskyrkan och gömde sig. Kolbe lyckades inte hitta gubben och fick gå hem utan förrättat värv. Morgonen därpå hittades Rosenbom ihjälfrusen stående vid kyrkväggen med ena handen framsträckt likt en tiggare. Kolbe2 som i vanliga fall arbetade med gallionsskulpturer gjorde då en trästaty av Rosenbom i formen av en fattigbössa där ena handen är utsträckt och andra håller ett plakat med inskriften:

Ödmjukast jag er ber

Fast rösten är nog matt

Kom lägg en penning ner

Men lyften uppå min hatt

Säll är den som låter sig wårda om den fattige, Kon.Dav. 41:23

Från 1700-talets mitt (eller 17934 enligt vissa källor) står gubben Rosenbom utanför träkyrkan Ulrica-Pia i Karlskrona5. Originalstatyn står numer inne i kyrkan för att skonas från väder och vind och en kopia från 1956 gjord av Karl ”Hästö-Kalle” Karlsson möter idag besökarna på den ursprungliga platsen.6 Rent konstnärlig är den äldre mer intressant än kopian.

Som liten hörde jag talas om Rosenbom långt innan jag fick se honom. Jag minns hur historien gjorde intryck och hur jag kom att tänka på den gamla sagan ”Flickan med svavelstickorna” i och med hans tragiska död7. När jag väl fick se honom i verkligheten blev jag aningen besviken eftersom han hunnit bli så mycket mer än en träskulptur inom mig. En annan som också greps av Rosenboms öde var Selma Lagerlöf som lät Akka och Nils stifta bekantskap med honom i boken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906-07). I berättelsen som skrevs som en geografibok till skolan, blåser författaren liv i statyn. Sannolikt är det också Selma Lagerlöf som bidragit till hans popularitet. I boken är han emellertid omnämnd som högbåtsman på linjeskeppet Dristigheten, vilket kan anses som mer förnämt än det sägnen omtalar. I boken blir Nils jagad av Karl XI:s bronsstaty genom gatorna i Karlskrona då Rosenbom kommer till hans räddning. Mötet beskrivs på följande vis:

”Men när han kom fram till karlen, som stod i kanten av sandgången på en liten pall, blev han helt bestört. ”Det kan väl inte ha varit den där, som vinkade åt mig,” tänkte han, för han såg, att hela karlen var av trä.Han blev stående och stirrade på honom. Det var en grov karl på korta ben med ett brett, rödblommigt ansikte, blankt, svart hår och svart helskägg. På huvudet bar han en svart trähatt, på kroppen en brun trärock, kring livet ettsvart träskärp, på benen hade han vida, gråa träknäbyxor och trästrumpor och på fötterna svart träkängor. Han var nymålad och nyfernissad, så att han sken och blänkte i månskenet, och detta gjorde väl sitt till att ge honom en så godmodig uppsyn, att pojken genast fattade förtroende för honom. (—) Jaså, karlen var bara en fattigbössa. Pojken kände sig snopen. Han hade väntat sig, att detta skulle vara något riktigt märkvärdigt. Och nu kom hanihåg, att den där träkarlen hade morfar också talat om och sagt, att alla barn i Karlskrona tyckte så mycket om honom. Och det var nog sant, för också han hade svårt att skilja sig från träkarlen. Han hade något så gammaldags över sig, att man nog kunde ta honom för att vara mången hundra år, och på samma gång såg han så stark och morsk och levnadsglad ut, just som man kunde tänka sig, att folk gjorde förr i världen.Pojken hade så roligt av att se på träkarlen, att han rent glömde bort den andre, som han flydde för. Men nu hörde han honom. Han vek av från gatan och kom in på kyrkogården. Han kom efter hit också! Vart skulle pojken ta vägen? I detsamma såg han träkarlen böja sig ner mot honom och sträcka fram sin stora, breda hand. Det var omöjligt att tro honom om annat än gott, ochpojken stod med ett hopp uppe i handen. Och träkarlen lyfte honom till sin hatt och stack in honom under den.Nätt och jämnt var pojken gömd, nätt och jämnt hade träkarlen fått ner armen på rätt plats igen, så stannade bronskarlen framför honom och stötte ner käppen i marken, så träkarlen skakade på sin pall. Därpå sade bronskarlenmed stark och klingande röst: ”Vad är han för en?” Träkarlens arm for uppåt, så att det knakade i det gamla trävirket, och han rörde vid hattbrättet, när han svarade: ’Rosenbom med förlov, Ers Majestät. En gång i tiden högbåtsman på linjeskeppet Dristigheten, efter slutad krigstjänst kyrkvaktare vid Amiralitetskyrkan, på sistone skuren i trä och utställd på kyrkogården som fattigbössa.’”.8

Rent didaktiskt har Rosenbom spelat roll både för lokalhistoria och geografi via det historiebruk som omger statyn. Idag är han den mest välkända symbolen för Karlskrona långt utanför landets gränser. Vid en sökning på nätet är han omnämnd på flera olika språk vilket vittnar om hans position som turistcelebritet för dem som kommer till staden medan karlskroniterna mer verkar se honom som ett naturligt inslag i tillvaron. Ett kulturarv som frambringar både empati och respekt för dem som fick betala ett högt pris i och med den nya stadens tillkomst och en symbol beträffande dem som normalt inte fick ta så stort utrymme i historieböckerna från förr men vilka ändå finns väl bevarade i folkminnet över tid. Via research på nätet kan man se att han i våra dagar har egen Facebooksida liksom att hans namn blivit låneobjekt i olika företags- och föreningsnamn. På Tradera finns för den köpsugne både vykort från tidigt 1900-tal av honom, liksom små porslinsfigurer att buda om. Då Rosenbom är tätt sammansvetsad med stadshistorien bidrar han även till upplevelsen av kulturarvet.9 Rosenbom som enligt sägnen tillhörde de första invånarna i den nya staden på 1680-talet hör till denna bild av stadens ursprung och han kan även anses vara en form av symbol för den första pillemasaren10, vilket sannolikt kunnat få generationer av varvsarbetare att identifiera sig med honom på ett eller annat sätt. Ulf Zander skriver i sin artikel ”Läroböcker i sten” att: ”Även i ett annat avseende är det relevant att tala om monument i termer av identifikationsobjekt. Både under sin storhetstid och som sentida analysobjekt har monument och minnesmärken betraktats som uttryck för kollektiva manifestationer och minnen”11

image (3)Privatbilder från sekelskiftet på en okänd familj som skänkts till Blekinge Läns Museum. På denna bild omhuldas Gubben Rosenbom av sina besökare som om han vore en kär gammal vän. Man har låtit honom inta en central position i bilden vilket skvallrar om hans popularitet redan vid denna tid.

Men här kanske mer som ett varmt minne av en antihjälte som på sitt sätt leder till en identifikation av den lilla människans historia och dess kamp för att överleva. I vår tid kan man också skönja en folklig väg över tid till berömmelse som bär spår av mentaliteter och historiebruk som ett ” (…)

exempel på hur ett vidare mediebegrepp kan relateras till frågor kring rumsligt berättande.”12 för att använda Magnus Rodells ord om fenomenet.  Följande axplock av rubriker publicerade i tidningar vittnar om att Rosenboms minne än idag vårdas på ett speciellt sätt. I artiklarna är han personifierad och de skulle kunna handla om vilken nu levande kändis som helst. De frammanar enligt mitt sätt att se, en bild av en lokal Bellmanfigur som tampas med diverse dilemman såsom fåfänga: ”Rosenbom tillbaka efter ansiktslyftning.”13 eller problem av andra slag: ”Rosenbom tillbaka från torken – Efter fem månader på torken är Gubben Rosenbom tillbaka på sin vanliga plats framför Amiralitetskyrkan.”14Ibland råkar han ut för olyckor: ”Rosenbom påkörd av smitare.”15 Andra gånger har han hamnat i interna stridigheter med forna bekantskaper:” Nils Holgersson har blivit bitter– Le Bonhomme Rosenbom – Der alte Rosenbom– The old man Rosenbom. Men inte ett enda ord om mig, inga vykort, (…)”16 Kritiken tog hårt om man ska tro nyheterna: ”Gubben Rosenbom intagen för vård – dagarna efter, att Nils Holgersson statyn invigts, intogs Gubben Rosenbom för vård på Kockums, Karlskronavarvets målarverkstad. (—) Gubben väger 268 kilo utan hatt (—)Även hatten får en omfattande renovering. (—).”17 Ibland dras han in i nattliga dispyter med helgfirare: ”Fyllerister stal Rosenboms hatt(—)Det var Gubben Rosenbom som blev av med sin hatt. (—)Ett vittne larmade Karlskronapolisen om att hattstölden ägt rum under natten och polisen lyckades också gripa tre misstänkta män mellan 22 och 69 år gamla. En av dem var så berusad att han fick stanna i polisens fyllecell, och alla tre misstänks för stöld. Polisen hittade också hatten.”18

Hur den sanna historien om Rosenbom förhåller sig får vi kanske aldrig klarhet i. Jan Öjvind Swans bok Gubben Rosenbom och andra berättelser från det gamla Karlskrona från 1946 och Olle Cederlunds utsagor i ”Gubben Rosenbom. En kultur- och dräkthistorisk undersökning”  från 1968 får nog anses fått mest tyngd angående historien runt skulpturen, trots att de kritiserats från flera håll. På Blekinges släktforskarförenings hemsida finns exempelvis en lista över felaktigheter i Swahns presentation av Mikael Ledjeby utifrån det som kunnat tydas i gamla arkiv. Den äkta Matts Hindriksson Rosenbom dog enligt släktsidans skribent förmodligen tidigare än 1717 då han inte återfinns i dödböckerna, sannolikast är att han dog redan under kriget i Polen runt 1705-06. Även en

rad andra övertolkningar av Swahn kritiseras.19  Förmodligen har Swahn utgått från den sägen som florerat och byggt vidare med en rad egna hjälptolkningar för att få till en bra historia.

Cederlund var förste intendent och föreståndare för Marinmuseum och modellkammaren i Karlskrona under åren 1964-6920.   Han försökte få klarhet och vaska fram ytterligare fakta om Rosenbom i en dräktgranskning där det framställdes att Rosenbom bar en konstapelsdräkt. Han formulerade också en idé att fattigbössan som fenomen hittat ner till Blekinge via de timmermän som härstammade från ” Österbottens kusttrakter, där det intill våra dagar bevarats närmare 150 dylika figurer, vilka omspänner tiden från 1700-talets början och fram till 1800-talets mitt”21  Professor Lars Berg gick i polemik och kritiserade Cederlunds idéer om att Rosenbom skulle vara en kopierad form av Österbottnisk fattigbössa då dessa vid tiden såg helt annorlunda ut liksom att Cederlunds uppgifter för övrigt också var högst osäkra ” Så vitt jag kan se är näppeligen någon av de publicerade fattiggubbarna i detta landskap möjliga att datera till 1700-talet. I allmänhet torde de härröra från 1820-70-talen.”22 Bergs kritik verkar emellertid inte ha slagit igenom utan det är fortfarande Cederlunds och Swans uppgifter som genomsyrar den historia runt Rosenbom som presenteras på exempelvis kommunens och Wikipedias såväl som fortifikationsverkets hemsida. Förmodligen kan detta ha att göra med Cederlunds dominerande ställning i regionen och framförallt på Marinmuseum i Karlskrona. Men varför verkar Gubben Rosenbom blivit mer berömd än monumentet över Karlskronas grundare Karl XI23 som är placerad mitt på torget?

image (4)

fig 2

Ett monument är i regel skapat i ett beständigt material såsom brons eller sten och ofta placerat på en hög sockel av något slag varpå en platta med inskription med information om monumentets bakgrund vanligtvis brukar sitta. Definitionen formulerades i slutet av 1700-talet och bakgrunden var det behov som vid tiden fanns för att skapa en nationell identitet. Av denna orsak var också just 1800-talet statyernas och monumentens blomstringstid.24 Gubben Rosenbom kan knappast representera denna form av monument och syftet har nog aldrig varit att framställa honom på detta sätt av den som skapade honom. Dock kan han på ett sätt anses vara ett minnesmärke vilka har som syfte att förmedla just hågkomst av olika slag till kommande generationer. Främst har han setts som en form av fattigbössa eller fattiggubbe. Det märkliga med Rosenbom är att han framställts annorlunda och att han har en historia med mer eller mindre verklig förankring. Historiebruket runt honom har över tid letat sig fram på egna stigar, vilket bidragit till att han idag ofta omnämns som en verklig person i Karlskrona och dess omnejd. På sätt och vis likt en Bellmanfigur som tidigrare nämnts. Kanske går det att förstå i ljuset av den identifikation som säkerligen mången varvsarbetare känt? Även om sägnen inte framhåller en moraliskt idealisk person (han frös ju ihjäl utfattig, arbetslös och på fyllan efter ett slagsmål) har ändå hans öde förstärkt en moralisk dimension då hans bön handlar om förbarmande över de fattiga liksom att han fått en kyrklig förankring. Selma Lagerlöf hjälpte till att bättra ryktet då hon framhöll honom som en rättskaffens och vänlig person. Karl Xl som står staty på torget och som faktiskt grundade Karlskrona framställdes i samma saga som sträng och skrämmande och hans staty har heller inte fått samma status i folkmun som Rosenbom trots dess påkostade kostym Denna staty kom också till senare, under den period på 1800-talet då staty- och monumentkonsten blomstrade som mest. Kanske kan skillnaden också handla om gammalt agg då Sverige inte alltid varit den självklara nationstillhörigheten för Blekinge och Skåne? Att Karlskronas grundande dessutom kom att bli osmidig för ortsbefolkningen som tvångsflyttades från grannstäderna vilka dessutom blev av med sina stadsprivilegier sågs inte med blida ögon. Vidare blev Trossö där Karlskrona byggdes tvångsinlöst på ett brutalt sätt från bonden Vitus Andersson. Enligt mitt sätt att se följer det samma mönster historieprofessor Eric J. Hobsbawm framhöll 1990 angående nationalismens egentliga syfte men här mycket tidigare, då även detta var konstruerat av överheten med syfte att få folken att enas runt något som tjänade staten i första hand. ”I de flesta fall anses nämligen inte den ”politiska nation” som ursprungligen skapade det blivande nationsfolkets ordförråd ha omfattat mer än en liten bråkdel av en stats invånare, nämligen den privilegierade eliten eller högadeln och den jordägande lantadeln. (—) Den ”politiska nationen” som begrepp och terminologi kunde givetvis så småningom vidgas till att avse en nation som antogs omfatta den stora massan av ett lands invånare, även om detta tämligen säkert inträffade långt senare än en retroaktiv nationalism vill tro.”25 Att förändringarna på kort tid blev stora liksom att staden byggdes målmedvetet och med omild hand tycks ha kletat sig fast i mentaliteten över generationer i regionen. ”Vad har den där långläppen här att göra?”26 utbrister till och med Nils Holgersson i sagan.

image (6)

fig 3 privatbilder (samma samling som tidigare)från sekelskiftet på okänd familj som skänkts till Blekinge Läns Museum. På denna bild är fotografiet taget på torget i Karlskrona. Bakom mannen skymtar monumentet av Karl XI fram men det har inte varit viktigt att få med statyn. I jämförelse med tidigare bild då samma familj låter sig avbildas tillsammans med Rosenbom kan man ana en viss skillnad i popularitet mellan de två statyerna

Än idag finns det en viss konkurrens och agg gentemot Karlskrona från de övriga städerna i Blekinge. Ofta framhålls att Karlskrona roffar åt sig regionala godbitar på de övriga städernas bekostnad i insändare i lokaltidningarna. Sannolikt kan på samma sätt Rosenbom företräda den lilla människan och dess vedermödor och på så sätt vara ett tydligare och mer identifierbart minnesmärke då staden trots sin marina bakgrund, är en “arbetarstad” i stor utsträckning. Det går att ana liknande fenomen i Skåne där det än idag kanske ömsom skämtsamt men också med ett stänk av allvar hissas skånska flaggor. ”Genom ett brett mediebegrepp som inkluderar både formella och informella medier blir det möjligt att se monument, offentliga möten, tidningar, tidskrifter, facktidskrifter, bildframställningar, kartor och befästningsverk som olika delar i ett sammansatt och mångförgrenat medielandskap.”27 skriver Rodell

Enligt mitt sätt att se framträder att mönster som skulle kunna betyda att vissa synsätt kan komma att nedärvas i form av mentalitetsmönster. Dessa mönster ger sig till känna i form av vilka eller vad vi faktiskt vill hylla som monument eller minnesmärken framför andra, i de breda folklagren över tid. Genom dessa val kan också en form av indirekt motstånd eller missnöje också komma till uttryck likt en form av passiv protest mot det man väljer bort men i skenet av att det handlar om något annat. På detta sätt skulle en förklaring kunna spåras beträffande varför Rosenbom blivit mer populär i förhållande till Karl Xl. Ett informellt och mer osynligt historiebruk kan då bära spår av det Rodell framhåller ”Inom medieforskning har det under senare år lanserats ett brett mediebegrepp där inte bara traditionella massmedier, utan även dioramor, vaxkabinett, monument, museer och utställningar inkluderats. Inom denna nya mediehistoria betraktas dessa som ett slags rumsliga medier. Dessa kommunikationsformer har ofta betecknats som ’”informella” medier i syfte att upprätthålla en skillnad gentemot mer ”formella” medier (…)’”28 Skillnaden skulle kanske här kunna vara att det i små regioner finns en lokalpress som är mer inne på samma spår som sin ort beträffande lokalhistoria och liknande i jämförelse med ordinarie massmedia. Dessa kanske då agerar mer som förstärkare än motvikt till det informella spridandet. I detta sken kanske de egentliga källornas korrekthet blir av underordnad betydelse i förhållande till den över tid skapade sägnen då det handlar om någonting annat och där symbolvärdet är det primära. Kanske är Rosenboms viktigaste identitet trots allt synonym med rollen som symbolikon än verklig människa? Han kan också ses som ett typexempel av monument med självdistans och humor vilket sannolikt uppskattas som karaktärsdrag? I dagens demokrati behövs inga direkta hjältar likt Karl Xl på torget, han symboliserar kanske snarare förtryck? Gubben Rosenbom däremot visade sin svaghet och får därför sympatier. Barnen leker runt statyn och sagor av olika slag berättas. Idag tenderar det  också främst vara denna typ av minnen som hyllas i monumental form, som exempel kan alla evenemangen runt Raul Wallenberg nämnas, där en kombination av offer och hjälte framträder som  ideal. Detta är också monument eller minnesmärken som är helt ofarligt att tycka om i och med att de inte innehåller något kontroversiellt åsiktspaket på det sätt som exempelvis hyllningar av Karl Xll kommit att innebära.

”Mortui viventes obligant”

——————————————————-

Källor

Berg, Gösta, “Gubben Rosenbom” och de antropomorfa fattigbössorna”.

Särtryck ur Fornvännen h. 4, (1969)

http://fornvannen.se/pdf/1960talet/1969_256.pdf

Cederlöf, Olle, ”Gubben Rosenbom». En kultur- och dräkthistorisk undersökning”, i Aktuellt

från Marinmusei Vänner, Karlskrona (1968)

Hobsbawm, Eric, J, Nationer och nationalism (1990) översättare Paul Fisher, Ordfront (1994)

Koselleck, Reinhart, “War Memorials: Identity Formations of the Survivors”, iThe practice of conceptual history: Timing history, spacing concepts, Stanford University Press, Stanford, Calif., (2002).

Lagerlöf, Selma Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Albert Bonniers Förlag ,(1906-07: 1981) http://www.lysator.liu.se/~nisse/misc/nils-holgersson.pdf

Ledjeby Mikael,” Ålänningen Mats Rosenbom, av Sven- Öjvind Swahn, utpekad som gubben Rosenbom”, artikel i Släkt – Eken nr 4, (1997)http://diginpast.se/bmregister/index/special/adeb00013.html

Lindblom, Kelly, Konstvandring i Karlskrona Utgiven av Karlskrona Kommun, Båtsmanskasernen.Br. Svenssons Tryckeri AB Karlskrona, (1997)

Rodell, Magnus, ”Fallna svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900”, i Leif Dahlberg & Pelle Snickars (red.),Berättande i olika medier, Statens ljud- ochbildarkiv, Stockholm, (2008)

Swahn, Sven-Öjvind, Gubben Rosenbom och andra berättelser från det gamla Karlskrona,

KL Svenssons bokindustri, (1949)

Zander, Ulf, ”Läroböcker i sten: Historiedidaktiska aspekter på monument och minnesmärken”, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken, 2., [uppdaterade och bearbetade] uppl., Studentlitteratur, Lund, (2009).

Uppslagsverk

VEM ÄR DET, Svensk biografisk handbok, Stockholm, P. A. Norstedt & Söners Förlag (1977) http://runeberg.org/vemardet/1977/0202.html

Bilder:

Gammalt vykort, Karl XI

http://www.famgus.se/Vykort/SKGK-KPxC.html

Okänd familj vid Rosenbom och på torget i Karlskrona. Foto troligen från början av 1900-talet.

Ur:Speglingar: Blekingemuseet

http://www.platsr.se/platsr/visa/plats/id/51000000066060

http://www.platsr.se/platsr/visa/plats/id/51000000066860

Internetsidor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rosenbom

http://www.karlskrona.com/cmarter.asp?doc=2817

http://www.blekingemuseum.se/verks_04/pdf/rosenbom.pdf

http://www.fortv.se/sv/Fastighetsforvaltning2/Kulturarv/Byggnadsminnen/Amiralitetskyrkan-Ulrica-Pia/

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/

www.karlskrona.se/Global/Upplev%20Karlskrona/Pdf%20filer/folder.pdf

http://www.slangopedia.se/ordlista/?ord=pillemasare

http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/gubben-rosenbom-har-blivit-miljonar%282368779%29.gm

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5367585

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=4274731

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=1293335

http://www.barometern.se/blogg/christian_gustafsson/kronika-i-bland-ar-det-enkelt-att-analysera-idrott%283535824%29.gm

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=528415

http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/rosenbom-tillbaka-fran-torken%282696324%29.gm

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=316949

http://www.bltsydostran.se/multimedia/archive/02135/BLT_del_A_2135903a.pdf

http://www.ka2kamratforening.se/Arkivet/Kustpostenpdf/Kustposten%20nr%201%202007%2028%20febr.pdf

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fyllerister-stal-rosenboms-hatt_183881.svd

http://80.78.212.10/blekabm/pdf_sock/Karlskrona_090608

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/73/idealstaden.aspx

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/77/varldsarvsutnamningen.aspx

Text:trycksak ” Örlogsstaden Karlskrona- ett levande världsarv” Texten bygger på material från världsarvsansökan för Örlogsstaden Karlskrona. Materialet är bearbetat av Världsarvsprojektet Karlskrona kommun och redigerat av Titti Carlsson (TC Media) och Ingemar Lönnbom. Världsarvskommittén i december 1998 Utgivare: Karlskrona kommun och Länsstyrelsen Blekinge Län (1998)

http://www.karlskrona.se/Global/Upplev%20Karlskrona/Pdf%20filer/folder.pdf

1 Caj Karlsson är en lokal musiker från Karlskrona

2 På Karlskrona världsarvssida uppges bildhuggare Johan Thörnström vara den som snidade Rosenbom.

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/19/amiralitetskyrkan.aspx

3 Sista raden är hämtad från Bibeln Psaltaren 41:2Wikipedia: uppslagsord: Rosenbom,http://sv.wikipedia.org/wiki/Rosenbom

http://www.karlskrona.com/cmarter.asp?doc=2817

http://www.blekingemuseum.se/verks_04/pdf/rosenbom.pdf

http://www.fortv.se/sv/Fastighetsforvaltning2/Kulturarv/Byggnadsminnen/Amiralitetskyrkan-Ulrica-Pia/

med flera

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4377&grupp=18202&artikel=5153913

Första gången omnämnd i kyrkans protokoll 1793 som ”Gubben”. Kelly LindblomKonstvandring i Karlskrona Br. Svenssons Tryckeri AB Karlskrona, (1997) s. 39

5 Ulrica Pia är en av Sveriges största träkyrkor som ursprungligen var tänkt att göras om i sten. Den uppfördes troligen av Erik Dahlberg och invigdes 1683 i samband med Karlskronas grundande 1680 och fick namnet efter Karl Xl gemål Ulrica Eleonora d.ähttp://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/19/amiralitetskyrkan.aspx samt http://sv.wikipedia.org/wiki/Amiralitetskyrkan

6 Ibid

7 Koselleck, Reinhart, “War Memorials: Identity Formations of the Survivors”, i The practice of conceptual history: Timing history, spacing concepts, Stanford University Press, Stanford, Calif., (2002), s.287

I texten framhålls att det är betydelsefullt hur någon dör och helst ska det vara vackert för att hyllas.

8 Selma Lagerlöf Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, (1906-07), s. 81-85

9  Karlskrona finns med på Unescos världsarvslista sedan 1998 som objekt 560  då staden är en av de mest välbevarade barockstäderna. Motivationen var:

”Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel

på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats

av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har

i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer

med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig

roll under de århundraden när storleken på ett lands

flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk

realpolitik och Karlskrona är den bäst bevarade och

mest kompletta av dem som finns kvar.”

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/73/idealstaden.aspx

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/77/varldsarvsutnamningen.aspx

Världsarvskommittén i december 1998 Utgivare: Karlskrona kommun och Länsstyrelsen Blekinge Län.

Text:trycksak ” Örlogsstaden Karlskrona- ett levande världsarv” Texten bygger på material från världsarvsansökan för Örlogsstaden Karlskrona.

Materialet är bearbetat av Världsarvsprojektet Karlskrona kommun och redigerat

av Titti Carlsson (TC Media) och Ingemar Lönnbom.

http://www.karlskrona.se/Global/Upplev%20Karlskrona/Pdf%20filer/folder.pdf

10 ”pillemasare: Varvsarbetare i Karlskrona

Matros som ej förtar sig i sina arbetsuppgifter. Varvsarbetare som i sken av att vara på väg till en arbetsuppgift bar omkring på en bräda större delen av arbetsdagen.”

http://www.slangopedia.se/ordlista/?ord=pillemasare

11 Ulf Zander ”Läroböcker i sten” Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Studentlitteratur (2009), s.110

12Rodell, Magnus, ”Fallna svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900”, i Leif Dahlberg & Pelle Snickars (red.), Berättande i olika medier, Statens ljud- och bildarkiv, Stockholm (2008) s. 80

13 Publicerat: onsdag 4 april 2007 kl 07:39 , Nyheter P4 Blekinge,http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=1293335

14 http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/rosenbom-tillbaka-fran-torken%282696324%29.gm

15 Publicerat: tisdag 4 november 2003 kl 09:26 , Nyheter P4 Blekinge,http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=316949

16 http://www.bltsydostran.se/multimedia/archive/02135/BLT_del_A_2135903a.pdf

17 KUSTPOSTEN 5,http://www.ka2kamratforening.se/Arkivet/Kustpostenpdf/Kustposten%20nr%201%202007%2028%20febr.pdf

18 28 december 2004 kl 05:30 , uppdaterad: 2 november 2007 kl 02:14, Ola Billger http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fyllerister-stal-rosenboms-hatt_183881.svd

http://80.78.212.10/blekabm/pdf_sock/Karlskrona_090608.pdf( pdf om Karlskrona),

19Mikael Ledjeby,,”Ålänningen Mats Rosenbom, av Sven- Öjvind Swahn, utpekad som gubben Rosenbom”, artikel i Släkt – Eken nr 4, (1997)  http://www.blekingesf.se/artiklar/oevrigt/alaenningen-matts-rosenbom

20 VEM ÄR DET, Svensk biografisk handbok, Stockholm, P. A. Norstedt & Söners Förlag (1977), s. 182 http://runeberg.org/vemardet/1977/0202.html

21 Cederlöf, Olle, ”Gubben Rosenbom». En kultur- och dräkthistorisk undersökning”, i Aktuellt

från Marinmusei Vänner, Karlskrona (1968)s.8

22 Berg, Gösta, “Gubben Rosenbom” och de antropomorfa fattigbössorna”.

Särtryck ur Fornvännen h. 4, (1969)s.257 med flera

http://fornvannen.se/pdf/1960talet/1969_256.pdf

23 Gjord av John Börjesson och invigd 1897 den 4 oktober av Kung Oscar ll på 200-årsdagen av Karl Xl dödsdag. I sockeln ska det ha murats in en kopparkista innehållande årets adresskalender, tidningar och böcker samt mynt. Kelly Lindblom Konstvandring i Karlskrona Br. Svenssons Tryckeri AB Karlskrona, (1997) s. 6f

24 Ulf Zander ”Läroböcker i sten” Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Studentlitteratur (2009), s.108f

25 Hobsbawm, Eric, J, Nationer och nationalism (1990) översättare Paul Fisher 1994, Ordfront, s. 97f

26 Lagerlöf, Selma Nils Holkerssons underbara resa genom Sverige, Bonniers, 1906-07), s,81 mötet beskrivs på följande sätt i boken: ”Pojken såg länge på statyn, som föreställde en stor, grov karl i trekantig

hatt, långrock, knäbyxor och grova skor, och undrade vad det var för en.

Han höll en lång käpp i handen och såg ut, som om han skulle göra bruk av

den också, för han hade ett fasligt strängt ansikte med en stor, krokig näsa

och en ful mun.

”Vad har den där långläppen här att göra?” sade pojken till sist.”

http://www.lysator.liu.se/~nisse/misc/nils-holgersson.pdf

27Rodell, Magnus, ”Fallna svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900”, i Leif Dahlberg & Pelle Snickars (red.), Berättande i olika medier, Statens ljud- och bildarkiv, Stockholm (2008) s. 80f

28 Rodell, Magnus, ”Fallna svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900”, i Leif Dahlberg & Pelle Snickars (red.), Berättande i olika medier, Statens ljud- ochbildarkiv, Stockholm, (2008), s. 80f

Advertisements