Ett universitets idéodyssé över historiens hav

Catharina Hultkrantz

Kan ett universitet ses som ett monument? Monumentets syfte är att högtidliggöra något och bevara ett minne till kommande generationer samt att lära något av historien. Att dö på ett vackert sätt är också att föredra för att komma på fråga1.

Vädret var gråkallt som det brukar i januari då jag gjorde ett besök vid Humbuldts universität zu Berlin (HU) på adressen Unter den Linden 6. Den sittande statyn vid grinden förställande grundaren Friedrich Wilhelm Christian Carl Ferdinand von Humboldt, född 1767 och död 1835, hade fått en skyddande kur över sig. Likaså var det för brodern Alexanders staty på andra sidan av grindhålet. Trots det gav entrén ett pampigt intryck med sina stora grindstolpar, övriga statyer och tunga dörrar in till lärdomens boning. Väl inne mötte ett citat av Karl Marx upp med orden ”Die Philosophen haben die Welt nur verschieden interpretiert, es kommt aber darauf an sie zu verändern.” Texten som är placerad i den stora trappan har talat till åtskilliga studenter under årens lopp. Formeln kan nog anses ha besannats, men på ett annorlunda sätt, om man studerar de förändringar som skett över tid.

Då jag sökte information om universitetet fastnade jag i idéhistorikern Nils Erik Forsgårds bok 10115 Berlin från 2005, där han berättar om sin tid som gästlärare vid Humboldts universitet. Han skriver att citatet kom dit 1953. Fram till 1993 fanns även en byst av Marx placerad i entrén, vilken nu är försvunnen. Marx var inskriven som student under åren 1836-1841 och fortsatte senare som föreläsare. Under sina tretton studieterminer ska han bara ha varit synlig vid tolv föreläsningar enligt den historia som florerar om honom. Om hans egna elever, däribland Berthold Brecht, var flitigare med närvaron förtäljer dock inte historien.2

Vem var Humboldt?

I Svensk uppslagsbok från 1932 beskrivs Wiliam Humboldt som en tysk humanist och statsman. Som 22-åring besökte han Paris 1789, vilket måhända blev katalysator för de artiklar han skrev under åren 1789-1792, vilka vännen Schiller lät publicera i sin tidskrift. Artiklarna gavs senare ut i samlad form efter Humboldts död 1851, under namnet Ideen zu einem Versuch, die Grenzen der Wirsamkeit des Staats zu bestimmen. I artiklarna redovisas de idéer om bildningsfrihet gentemot staten vilket 1810 i viss mån agerade nav för det universitet han grundade.3 Reformidéerna var inspirerade av Johann Gottlieb Fichte och Friedrich Schleiermacher. I och med denna reformering  förbättrades även kvinnornas position inom universitetsvärlden. ”Since 1908 women have been admitted to universities in Prussia and soon afterwards they were employed as assistant or associate professors in both teaching and research.”4 I förordet till den svenska utgåvan av Humboldts skrift – som blev översatt först 2011 – skriver professor Kjell Jonsson att Humboldts gärning som statsman allt mer fallit i glömska och att han främst förknippas med grundandet av det första moderna universitetet. Hans nyhumanistiska universitetsidé omfattade ”(…) undervisningens förening med forskning, lärarnas oberoende och studenternas fria studieval´, som det står i Nationalencyklopedin(NE).”5 Humboldts idé om modernisering och nytt forskningstänk spred sig snabbt över Europa under 1800-talet.6 På så sätt är han även föregångare till våra dagars synsätt på hur forskning och studier bör bedrivas. Inte minst har detta uppmärksammats och diskuterats i och med Bolognaprocessen under senare år. Inför 200-årsjubileet uppmärksammades han av olika universitet runt om i Europa med förnyad entusiasm.

800px-Berlin_Universitaet_um_1850

Fig 1. 1850-tal http://en.wikipedia.org/wiki/Humboldt_University_of_Berlin

Universitetet – uppgång

Humboldt Universitet instiftades i det gamla prinspalatset vilket är huvudbyggnad än idag.  ”The Prussian king, Friedrich Wilhelm III, donated the first building to the University – the former Palace of Prince Heinrich of Prussia. Built from 1748 to 1766 on the splendid boulevard Unter den Linden, and it saw major extension work from 1913 to 1920.”7 Vid grundandet omnämndes universitetet som “Alma Mater Berolinensis” eller Berliner universität. Det är därmed en byggnadsrepresentant för den första av fem tidsperioder, Brian Ladd identifierat som påfallande om man studerar monument i Berlin, och i viss mån även för de övriga.8

Första terminen fanns det 256 inskrivna studenter och 52 anställda universitetslärare9 Institutionen bytte namn senare och hette i Svensk uppslagsbok från 1930 Friedrich-Wilhelmsuniversitetet, (vilket det hette 1828-1946) och omnämns vid denna tid som det största i Tyskland med 600 lärare och 10 000 studenter i 80 anslutna vetenskapliga institutioner10.

800px-Berlin_Universität_um_1900

Fig 2. Sekelskifte:http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Berlin_Universit%C3%A4t_um_1900.jp

En av de första rektorerna vid Humbodt var Fichte som såg till att knyta tidens skarpaste hjärnor till institutionen, bland annat Hegel kom dit och undervisade. Hans skrivbord ska stå kvar i ett av rummen på den filosofiska fakulteten. “En liten lapp bakom skrivbordet säger att Hegel vid just detta skrivbord skrev sinPhilosophie der Weltgeschichte, sin filosofi över världshistoriens gång från öst till väst. Det kan man tro om man så vill.”11 skriver Forsgård i sin bok. En lysande tid av förkovring och forskning gick nu universitetet till mötes och under kommande perioder skulle många kända namn inlemmas, däribland Leopold von Ranke och bröderna Grimm. Albert Einstein anslöt också några decennier senare men avvek liksom många andra studenter och professorer då Hitler kom till makten och en mörkare tid var i antågande.

1930-45 – fallet

Går man över den trafikerade gatan hamnar man på Opernplatz , nu Bebelplatz vid universitetsbiblioteket och den juridiska fakulteten. En grå morgon kan den fantasifulle nästan känna röklukt och höra knaster från den bokbränning av 20 000 böcker som skedde här den 10 maj 1933. Initiativet kom från det Nationalsocialistiska tyska studentförbundet för att visa sitt hat mot allt som inte passade in i deras snäva värld. På internet hittar jag ett fotografi från händelsen då böcker av Einstein, Brecht, Marx, Freud och 400 andra författares verk gick upp i rök i den “reningsprocess” som skedde några månader efter det att Hitler tagit över styret av Tyskland. En reningsprocess där 280 lärare avskedades och en tid av diametralt motsatt syn på kunskap mot tidigare inleddes.

1933-may-10-berlin-book-burning

Fig 3

12http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2b/1933-may-10-berlin-book-burning.JPG

På bilden ses propagandaministern Joseph Goebbels övervaka bokbålet. Berthold Brecht framhåller emellertid en annan effekt av händelsen i sin dikt “Die brucherverbrennung” då han beskriver författarkollegan Oskar Maria Grafs besvikelse över att hennes böcker undslapp bålet. “Har inte också alltid jag, frågar sig Graf förtvivlat i Brechts dikt, berättat sanningen i mina böcker?”13 . Från studenthåll fanns ett fåtal motståndsrörelser varav en kom att kallas Vita rosen i Hamburg. Anhängarna där fick betala ett högre pris än att se sina alster brännas då de blev dömda till döden för högförräderi några år senare. Nazitidens spår är djupa och tenderar överskugga mycket annat av intressant värde i vår tid. Överallt finns minnesplaketter och minnesmärken över händelser i Berlin och så även vid universitetet. Kanske har det också kommit att bli så för att vi vill hitta den identitet som passar oss européer bäst samtidigt som vi vill ta avstånd från hur vi inte vill bli definierade i framtiden? Minnen efter traumatiska och svarta perioder behöver tid av bearbetning i det tysta innan de kan formuleras till de efterlevande. Samtidigt är vi fast förbundna med det som har varit, det kan inte upphöra från att ha varit. Vissa delar vill man inte minnas alls från denna tid eftersom de förknippas med något vi inte vill ska ha existerat. Därför är det främst ett selektivt urval som bearbetas i nyare monument. Andra delar som måhända borde vara intressanta att bevara rent historiskt för en framtida avlägsen mänsklighet bereds inte utrymme då de fortfarande innehåller starka drag av en icke önskad politik. Det är inte nytt för vår tid att vilja visa avsky genom att förstöra en oönskad eras monument, snarare blir det en rituell symbolhandling av terapeutiskt slag gentemot det förtryck det tidigare stått för.14 Humboldts universitet skulle förmodligen haft mindre pondus idag om det grundats av Hitler i samband med bokbålet.

Fig 4a och 4b

Bundesarchiv_Bild_183-S92636,_Berlin,_Humboldt-Universität,_Hauptgebäude,_Ruine

220px-Bundesarchiv_Bild_183-08833-0003,_Berlin,_Humboldt-Universität,_Chemie-Institut,_Ruine

/en.wikipedia.org/wiki/Humboldt_University_of_Berlin

Bundesarchiv_Bild_183-S92636,_Berlin,_Humboldt-Universität,_Hauptgebäude,_Ruine (1)

Efter kriget – omorientering

Universitetetet hölls stängt under andra världskriget. Under bombraiderna mot Berlin sargades byggnaderna svårt. Efter kriget kom institutionen att hamna på östsidan och så småningom innanför berlinmuren 1961-1989. Det öppnade igen 1946 i det då ockuperade Berlin. Alla med anknytning till nazisterna avskedades från universitetet. Till den obligatoriska undervisningen hörde nu ideologiska föreläsningar av kommunistpartiet SED, för att sovjetanpassa medborgarna. 1948 bidrog inre ideologiska stridigheter till splittring och studentuppror, en falang av universitetslärare gav sig av för att starta Freie Universität Berlin i den amerikanska zonen av staden. Året därpå fick den gamla institutionen sitt nuvarande namn, Humboldt-universität zu Berlin. I Bra Böckers lexikon från 1973 hade elevantalet ökat till 14 000 .15 Under DDR-perioden på 1970-80 talen var universitetet DDR:s största bildningsinstans med internationellt utbyte. På universitetets hemsida beskrivs perioden som nydanande eller snarare kanske som orienterande tillbaka till ursprungsidén med bildning, trots dess avskärmande från väst. ” the university reforms of 1950/51 and 1967/68 caused the university to develop in a way that ran counter to its former academic traditions and changed the contents taught, the study procedures and research conditions in obedience to the ruling ideology. Nevertheless, it was still possible in some areas to restore international contacts and create world-wide cooperation. The long-standing and intensive research and exchange links with the universities in Eastern Europe and particularly in the former Soviet Union are worth special mentioning; many of these links are without parallel in Germany.”16 Denna period bearbetas på ett annat sätt då även en viss sentimentalitet I form av vurmande för gamla medaljer, der Ampelmann och må-bra-filmer i form av ”Goodbye Lenin” märks av allt mer.

800px-Berlin_Humboldt_Uni_1964_day

Fig 6. 1964 http://en.wikipedia.org/wiki/Humboldt_University_of_Berlin

Nutid och globalisering – cirkeln sluts

Efter murens fall var det så dags för nyorientering igen och från och med 1990 är staten dvs  det återförenade Tyskland huvudman för instansen. 2012 blev det utsett till elituniversitet då många kända tänkare och ett stort antal nobelpristagare passerat genom skolans korridorer på sin väg mot storverk. Åren 2004-05 hade universitetet 38 272 studenter knutna till sina kurser. Huvudmålen är åter att arbeta efter den idéstruktur Humboldt en gång hade.17

heinz-tenorth-540x304

Fig 7. Senare datum http://swedishstyle.files.wordpress.com/2012/06/heinz-tenorth-540×304.jpg

Diskussion

I vår tid har monumenten förändrat karaktär om man jämför med 1800-talets nationalistiska bakgrundstanke med sin statyiver. Tidigare förknippades det hela med ära, makt och seger och en slags uppvisning för både de egna men också för andra nationer. I vår tid tenderar nya monument snarare bearbeta förlorarnas öden dvs priset för 1800-talsstatyns framgång om man förenklar resonemanget. Kanske har det att göra med att fler i våra dagar kan komma till tals? Under 1960-talet kom nya grupper till universiteten, grupper som tidigare inte beretts tillträde på grund av bakgrund eller ekonomi. Dessa ville snarare lyfta fram sin historia än de stora männens. Social historia liksom kollektivens blev snabbt heta ämnen, vilket i våra dagar har förvandlats till att omfatta allt. På något sätt har behovet av mer eller mindre självutnämnda hjältar bleknat och under senare år har snarare en mörkare syn på mänskligheten genomsyrat behovet att skapa monument. Från ideologiskt hyllande till kollektivt bearbetande i ”eftertänksamhetens kranka blekhet”. Kanske vill vi även göra oss själva odödliga genom att vidarebefordra våra monument?

Kanske kan man se en form av Hegels dialektiska idé inom monumentens historik? Då fler fått legitimitet att uttala sig om sin historia återfinns kanske också ett behov av kollektiv terapi över en sorg som inte fick sörjas då den borde? Kanske skulle man kunna kalla det vi ser i nyare monument för en form av kollektiv ”humanalism” (mitt ord)? Vilket då skulle innebära en mänsklighetens nationalism men där staten bytts ut mot en hyllning till mänskokollektivet. Urbana miljöer lämpar sig bäst för den nyaste formen av monument men samtidigt är inte den specifika nationstillhörigheten av betydelse, enligt mitt sätt att se, eftersom historien som bearbetas tillhör så många fler inom ett mycket större område. Snarare kan man se det som att statsgränserna i detta sammanhang töjts ut och kan omfatta områden stora som kontinenter då det handlar om så mycket större skeenden och där annat än gränser och ägande är prioriterat. Snarare handlar det om ett själsligt stadium som ska bearbetas, vilket kan se liknande ut oavsett nationstillhörighet och tidsrum. Ibland är holocaustmonument skapade av människor som själva aldrig upplevt denna period vilket förmodligen påverkar dess form, vilket också Young skriver i sin undersökning av dessa formers monument.18

Det betyder också att monument, minnesmärken och byggnader kan ses på olika sätt beroende på om det är via ett mänskligt kollektivs vedermödor eller en byggnad vi studerar historien. En byggnad kan lösgöras från många av de förbehåll som måste beaktas då man studerar människans upplevelse av en historisk epok. På så sätt kanske det också betyder att om universitetet varit ett människoöde skulle det kanske också inneburit en annan slutsats, då det skulle kräva en dimension av psykologi i och med detta?

Konstnären Christo är utnämnd till hedersdoktor vid HU. 1991 svepte han in riksdagshuset i Berlin på ett sätt man gör med föremål som ska bevaras till kommande generationer i museernas arkiv. I Christos fall har det kommit att bli så mycket större ”föremål” som omsorgsfullt paketeras in. Efter att ha studerat historiken runt Humboldtuniversitetet är jag benägen att vilja göra samma sak med denna instans. Även ett universitet kan med andra ord bli ett monument.

ICI-Christoreichfront-w

Fig 8. http://www.culturalinquiry.org/earth/2011/08/ici-christoreichfront-w/

Källor

Bra böckers lexikon, Höganäs 1973, Band 2, Uppslagsord: Berlin

Brian Ladd, The Ghosts of Berlin: Confronting German History in the UrbanLandscape. Chicago and

London: University of Chicago Press, 1997. ix + 271 pp., ISBN 978-0-226-46761-0.

http://www.hnet.org/reviews/showrev.php?id=1767

Fareld, Victoria, Idehistorisk föreläsning från 16/11 2011, (15/2 2013)

http://vimeo.com/32259372

Forsgård, Nils Erik, 10115, Berlin, Nedslag i en Europeisk huvudstad, Söderströms-Atlantis, RT-PRINT Oy, Pieksämäki, 2005.

Humbuldt-Univeritetät zu Berlins hemsida (15/2 2013):

http://www.hu-berlin.de/ueberblick-en/history

http://www.hu-berlin.de/ueberblick-en/history/huben_html

Humboldt von, Wilhelm Om gränserna för statens verksamhet,  Originaltitel: Ideen zu einem Versuch, die Grenzen der Wirsamkeit des Staats zu bestimmen, den skrevs 1792 men gavs ut första gången i Tyskland 1851, översättare Erik Carlquist, Förord av Kjell Jonsson, Bokförlaget hiström- Text och Kultur, Umeå 2011.

Koselleck, Reinhart, “War Memorials: Identity Formations of the Survivors”, i The practice of conceptual history: Timing history, spacing concepts, Stanford University Press, Stanford, Calif, 2002.

Svensk Uppslagsbok, (1930) Baltiska förlaget, Köpenhamn 1930, band 3, Uppslagsord: Berlin, s. 730

Young, James Edward, The texture of memory: Holocaust memorials and meaning, Yale University Press, New Haven, 1993

Östling, Johan “Humboldts testament”

(2013- 02 -09)

http://www.ht.lu.se/o.o.i.s?id=21231&p=227

Foton (15/2 2013):

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Seal_of_the_Humboldt_University_of_Berlin.svg

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2b/1933-may-10-berlin-book-burning.JPG

http://swedishstyle.files.wordpress.com/2012/06/heinz-tenorth-540×304.jpg

http://en.wikipedia.org/wiki/Humboldt_University_of_Berlin

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Berlin_Universit%C3%A4t_um_1900.jp

http://www.culturalinquiry.org/earth/2011/08/ici-christoreichfront-w/

1 Koselleck, Reinhart, “War Memorials: Identity Formations of the Survivors”, i The practice of conceptual history: Timing history, spacing concepts, Stanford University Press, Stanford, Calif., (2002), s.287

2 Forsgård, Nils Erik, 10115 Berlin, (2005), s. 160f

3 Svensk Uppslagsbok, (1932), band 13, Uppslagsord: Humboldt, s. 438

4 http://www.hu-berlin.de/ueberblick-en/history/huben_html

5 Ur Kjell Jonssons (professor i idéhistoria) förord till den svenska översättningen från 2011 av Humboldt, Wilhelm von, Om gränserna för statens verksamhet,  Originaltitel: Ideen zu einem Versuch, die Grenzen der Wirsamkeit des Staats zu bestimmen,  (1851), s. 7ff

6 Forsgård, Nils Erik, 10115 Berlin, (2005), s. 160

7 http://www.hu-berlin.de/ueberblick-en/history/huben_html

8 Brian Ladd, The Ghosts of Berlin: Confronting German History in the UrbanLandscape. Chicago and

London: University of Chicago Press, 1997. ix + 271 pp., ISBN 978-0-226-46761-0.

http://www.hnet.org/reviews/showrev.php?id=1767

9 http://www.hu-berlin.de/ueberblick-en/history/huben_html

10 Svensk Uppslagsbok, (1930) Baltiska förlaget, Köpenhamn 1930, band 3, Uppslagsord: Berlin, s. 730

11 Forsgård, Nils Erik, 10115 Berlin, (2005), s. 159

12 Fif 1http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2b/1933-may-10-berlin-book-burning.JPG

13 Forsgård, Nils Erik, 10115 Berlin, (2005), s. 175

14 Young, James Edward, The texture of memory: Holocaust memorials and meaning, Yale University Press, New Haven, 1993, s.xf (förordet)

Även den svenska idehistorikern Victoria Fareld använder samma resonemang I en föreläsning som finns presenterad på internet.

15 Bra böckers lexikon, Höganäs 1973, Band 2, Uppslagsord: Berlin, s. 272

16 http://www.hu-berlin.de/ueberblick-en/history/huben_html

17 http://www.hu-berlin.de/ueberblick-en/history/huben_html

18 Young, James Edward, The texture of memory: Holocaust memorials and meaning, Yale University Press, New Haven, 1993, s. 28

Advertisements

Gubben Rosenbom i Karlskrona – en pillemasarnas man

Av Catharina Hultkrantz

Då jag tillsammans med goda vänner traditionsenligt var på en julkonsert med lokala förmågor sas det lite skämtsamt från scenen:

– Det var egentligen bestämt att vi skulle vara i Amiralitetskyrkan i år också….men så började Caj1 tjafsa med Rosenbom….och så var det kört med det…

Hela publiken skrattade och med ens spreds det en speciell värme i lokalen. Jag funderade efteråt över denna episod och kan inte annat än förundras över den kraft som monument och minnesmärken faktiskt kan ha långt utöver det syfte de en gång var ämnade för. Hur går det till?

Gubben Rosenbom är en gammal trästaty som fått epitetet fattigbössa, föreställande en båtsman från Karlskronas tidigaste historia. Speciellt med denna bössa är att man måste lyfta på hatten för att stoppa i pengarna. Sägnen om Rosenbom, som i våra dagar även presenteras på flertalet internetsidor hänger tätt samman med tidigare nämnda hatt. I princip verkar berättelsen förblivit densamma över tid även om den i detaljer kan skilja här och var om man jämför de olika presentationerna. Historien förtäljer att han var en fattig flerbarnsfar som av sjukdom, troligen malaria, fick sluta arbeta. Hans riktiga namn ska ha varit Matts Hindriksson Rosenbom och han kom som många andra till den nya staden Karlskrona från Åland för att arbeta vid varvet med att bygga båtar. Han bodde troligtvis på Björkholmen 5 som idag har adressen Chapmansgatan 7. Under en tiggarrunda bland stadens borgerskap nyårsnatten 1717, bjöds det även på supar vilket resulterade i att han blev allt mer överförfriskad. Hos Kapten Lagerbielke tappade han hatten då han bugade djupt vilket kaptenen fann komiskt och sa: ”Vill man ha tack av Rosenbom får man allt själv lyfta på hans hatt”. Rosenbom raglade sedan vidare medan han muntert upprepade orden Lagerbielke sagt. När han kom till bildhuggare Kolbe så deklamerade Rosenbom ramsan glatt på svajiga ben. Kolbe tyckte inte alls detta var något roligt utan ilsknade till och gav besökaren några lusingar innan han slängde ut honom ur huset så han hamnade i en snödriva. Efter en stund fick Kolbe dåligt samvete och gick ut för att leta upp Rosenbom som i sin tur blev rädd då han såg Kolbe komma ut från huset och sprang därför bort till Amiralitetskyrkan och gömde sig. Kolbe lyckades inte hitta gubben och fick gå hem utan förrättat värv. Morgonen därpå hittades Rosenbom ihjälfrusen stående vid kyrkväggen med ena handen framsträckt likt en tiggare. Kolbe2 som i vanliga fall arbetade med gallionsskulpturer gjorde då en trästaty av Rosenbom i formen av en fattigbössa där ena handen är utsträckt och andra håller ett plakat med inskriften:

Ödmjukast jag er ber

Fast rösten är nog matt

Kom lägg en penning ner

Men lyften uppå min hatt

Säll är den som låter sig wårda om den fattige, Kon.Dav. 41:23

Från 1700-talets mitt (eller 17934 enligt vissa källor) står gubben Rosenbom utanför träkyrkan Ulrica-Pia i Karlskrona5. Originalstatyn står numer inne i kyrkan för att skonas från väder och vind och en kopia från 1956 gjord av Karl ”Hästö-Kalle” Karlsson möter idag besökarna på den ursprungliga platsen.6 Rent konstnärlig är den äldre mer intressant än kopian.

Som liten hörde jag talas om Rosenbom långt innan jag fick se honom. Jag minns hur historien gjorde intryck och hur jag kom att tänka på den gamla sagan ”Flickan med svavelstickorna” i och med hans tragiska död7. När jag väl fick se honom i verkligheten blev jag aningen besviken eftersom han hunnit bli så mycket mer än en träskulptur inom mig. En annan som också greps av Rosenboms öde var Selma Lagerlöf som lät Akka och Nils stifta bekantskap med honom i boken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906-07). I berättelsen som skrevs som en geografibok till skolan, blåser författaren liv i statyn. Sannolikt är det också Selma Lagerlöf som bidragit till hans popularitet. I boken är han emellertid omnämnd som högbåtsman på linjeskeppet Dristigheten, vilket kan anses som mer förnämt än det sägnen omtalar. I boken blir Nils jagad av Karl XI:s bronsstaty genom gatorna i Karlskrona då Rosenbom kommer till hans räddning. Mötet beskrivs på följande vis:

”Men när han kom fram till karlen, som stod i kanten av sandgången på en liten pall, blev han helt bestört. ”Det kan väl inte ha varit den där, som vinkade åt mig,” tänkte han, för han såg, att hela karlen var av trä.Han blev stående och stirrade på honom. Det var en grov karl på korta ben med ett brett, rödblommigt ansikte, blankt, svart hår och svart helskägg. På huvudet bar han en svart trähatt, på kroppen en brun trärock, kring livet ettsvart träskärp, på benen hade han vida, gråa träknäbyxor och trästrumpor och på fötterna svart träkängor. Han var nymålad och nyfernissad, så att han sken och blänkte i månskenet, och detta gjorde väl sitt till att ge honom en så godmodig uppsyn, att pojken genast fattade förtroende för honom. (—) Jaså, karlen var bara en fattigbössa. Pojken kände sig snopen. Han hade väntat sig, att detta skulle vara något riktigt märkvärdigt. Och nu kom hanihåg, att den där träkarlen hade morfar också talat om och sagt, att alla barn i Karlskrona tyckte så mycket om honom. Och det var nog sant, för också han hade svårt att skilja sig från träkarlen. Han hade något så gammaldags över sig, att man nog kunde ta honom för att vara mången hundra år, och på samma gång såg han så stark och morsk och levnadsglad ut, just som man kunde tänka sig, att folk gjorde förr i världen.Pojken hade så roligt av att se på träkarlen, att han rent glömde bort den andre, som han flydde för. Men nu hörde han honom. Han vek av från gatan och kom in på kyrkogården. Han kom efter hit också! Vart skulle pojken ta vägen? I detsamma såg han träkarlen böja sig ner mot honom och sträcka fram sin stora, breda hand. Det var omöjligt att tro honom om annat än gott, ochpojken stod med ett hopp uppe i handen. Och träkarlen lyfte honom till sin hatt och stack in honom under den.Nätt och jämnt var pojken gömd, nätt och jämnt hade träkarlen fått ner armen på rätt plats igen, så stannade bronskarlen framför honom och stötte ner käppen i marken, så träkarlen skakade på sin pall. Därpå sade bronskarlenmed stark och klingande röst: ”Vad är han för en?” Träkarlens arm for uppåt, så att det knakade i det gamla trävirket, och han rörde vid hattbrättet, när han svarade: ’Rosenbom med förlov, Ers Majestät. En gång i tiden högbåtsman på linjeskeppet Dristigheten, efter slutad krigstjänst kyrkvaktare vid Amiralitetskyrkan, på sistone skuren i trä och utställd på kyrkogården som fattigbössa.’”.8

Rent didaktiskt har Rosenbom spelat roll både för lokalhistoria och geografi via det historiebruk som omger statyn. Idag är han den mest välkända symbolen för Karlskrona långt utanför landets gränser. Vid en sökning på nätet är han omnämnd på flera olika språk vilket vittnar om hans position som turistcelebritet för dem som kommer till staden medan karlskroniterna mer verkar se honom som ett naturligt inslag i tillvaron. Ett kulturarv som frambringar både empati och respekt för dem som fick betala ett högt pris i och med den nya stadens tillkomst och en symbol beträffande dem som normalt inte fick ta så stort utrymme i historieböckerna från förr men vilka ändå finns väl bevarade i folkminnet över tid. Via research på nätet kan man se att han i våra dagar har egen Facebooksida liksom att hans namn blivit låneobjekt i olika företags- och föreningsnamn. På Tradera finns för den köpsugne både vykort från tidigt 1900-tal av honom, liksom små porslinsfigurer att buda om. Då Rosenbom är tätt sammansvetsad med stadshistorien bidrar han även till upplevelsen av kulturarvet.9 Rosenbom som enligt sägnen tillhörde de första invånarna i den nya staden på 1680-talet hör till denna bild av stadens ursprung och han kan även anses vara en form av symbol för den första pillemasaren10, vilket sannolikt kunnat få generationer av varvsarbetare att identifiera sig med honom på ett eller annat sätt. Ulf Zander skriver i sin artikel ”Läroböcker i sten” att: ”Även i ett annat avseende är det relevant att tala om monument i termer av identifikationsobjekt. Både under sin storhetstid och som sentida analysobjekt har monument och minnesmärken betraktats som uttryck för kollektiva manifestationer och minnen”11

image (3)Privatbilder från sekelskiftet på en okänd familj som skänkts till Blekinge Läns Museum. På denna bild omhuldas Gubben Rosenbom av sina besökare som om han vore en kär gammal vän. Man har låtit honom inta en central position i bilden vilket skvallrar om hans popularitet redan vid denna tid.

Men här kanske mer som ett varmt minne av en antihjälte som på sitt sätt leder till en identifikation av den lilla människans historia och dess kamp för att överleva. I vår tid kan man också skönja en folklig väg över tid till berömmelse som bär spår av mentaliteter och historiebruk som ett ” (…)

exempel på hur ett vidare mediebegrepp kan relateras till frågor kring rumsligt berättande.”12 för att använda Magnus Rodells ord om fenomenet.  Följande axplock av rubriker publicerade i tidningar vittnar om att Rosenboms minne än idag vårdas på ett speciellt sätt. I artiklarna är han personifierad och de skulle kunna handla om vilken nu levande kändis som helst. De frammanar enligt mitt sätt att se, en bild av en lokal Bellmanfigur som tampas med diverse dilemman såsom fåfänga: ”Rosenbom tillbaka efter ansiktslyftning.”13 eller problem av andra slag: ”Rosenbom tillbaka från torken – Efter fem månader på torken är Gubben Rosenbom tillbaka på sin vanliga plats framför Amiralitetskyrkan.”14Ibland råkar han ut för olyckor: ”Rosenbom påkörd av smitare.”15 Andra gånger har han hamnat i interna stridigheter med forna bekantskaper:” Nils Holgersson har blivit bitter– Le Bonhomme Rosenbom – Der alte Rosenbom– The old man Rosenbom. Men inte ett enda ord om mig, inga vykort, (…)”16 Kritiken tog hårt om man ska tro nyheterna: ”Gubben Rosenbom intagen för vård – dagarna efter, att Nils Holgersson statyn invigts, intogs Gubben Rosenbom för vård på Kockums, Karlskronavarvets målarverkstad. (—) Gubben väger 268 kilo utan hatt (—)Även hatten får en omfattande renovering. (—).”17 Ibland dras han in i nattliga dispyter med helgfirare: ”Fyllerister stal Rosenboms hatt(—)Det var Gubben Rosenbom som blev av med sin hatt. (—)Ett vittne larmade Karlskronapolisen om att hattstölden ägt rum under natten och polisen lyckades också gripa tre misstänkta män mellan 22 och 69 år gamla. En av dem var så berusad att han fick stanna i polisens fyllecell, och alla tre misstänks för stöld. Polisen hittade också hatten.”18

Hur den sanna historien om Rosenbom förhåller sig får vi kanske aldrig klarhet i. Jan Öjvind Swans bok Gubben Rosenbom och andra berättelser från det gamla Karlskrona från 1946 och Olle Cederlunds utsagor i ”Gubben Rosenbom. En kultur- och dräkthistorisk undersökning”  från 1968 får nog anses fått mest tyngd angående historien runt skulpturen, trots att de kritiserats från flera håll. På Blekinges släktforskarförenings hemsida finns exempelvis en lista över felaktigheter i Swahns presentation av Mikael Ledjeby utifrån det som kunnat tydas i gamla arkiv. Den äkta Matts Hindriksson Rosenbom dog enligt släktsidans skribent förmodligen tidigare än 1717 då han inte återfinns i dödböckerna, sannolikast är att han dog redan under kriget i Polen runt 1705-06. Även en

rad andra övertolkningar av Swahn kritiseras.19  Förmodligen har Swahn utgått från den sägen som florerat och byggt vidare med en rad egna hjälptolkningar för att få till en bra historia.

Cederlund var förste intendent och föreståndare för Marinmuseum och modellkammaren i Karlskrona under åren 1964-6920.   Han försökte få klarhet och vaska fram ytterligare fakta om Rosenbom i en dräktgranskning där det framställdes att Rosenbom bar en konstapelsdräkt. Han formulerade också en idé att fattigbössan som fenomen hittat ner till Blekinge via de timmermän som härstammade från ” Österbottens kusttrakter, där det intill våra dagar bevarats närmare 150 dylika figurer, vilka omspänner tiden från 1700-talets början och fram till 1800-talets mitt”21  Professor Lars Berg gick i polemik och kritiserade Cederlunds idéer om att Rosenbom skulle vara en kopierad form av Österbottnisk fattigbössa då dessa vid tiden såg helt annorlunda ut liksom att Cederlunds uppgifter för övrigt också var högst osäkra ” Så vitt jag kan se är näppeligen någon av de publicerade fattiggubbarna i detta landskap möjliga att datera till 1700-talet. I allmänhet torde de härröra från 1820-70-talen.”22 Bergs kritik verkar emellertid inte ha slagit igenom utan det är fortfarande Cederlunds och Swans uppgifter som genomsyrar den historia runt Rosenbom som presenteras på exempelvis kommunens och Wikipedias såväl som fortifikationsverkets hemsida. Förmodligen kan detta ha att göra med Cederlunds dominerande ställning i regionen och framförallt på Marinmuseum i Karlskrona. Men varför verkar Gubben Rosenbom blivit mer berömd än monumentet över Karlskronas grundare Karl XI23 som är placerad mitt på torget?

image (4)

fig 2

Ett monument är i regel skapat i ett beständigt material såsom brons eller sten och ofta placerat på en hög sockel av något slag varpå en platta med inskription med information om monumentets bakgrund vanligtvis brukar sitta. Definitionen formulerades i slutet av 1700-talet och bakgrunden var det behov som vid tiden fanns för att skapa en nationell identitet. Av denna orsak var också just 1800-talet statyernas och monumentens blomstringstid.24 Gubben Rosenbom kan knappast representera denna form av monument och syftet har nog aldrig varit att framställa honom på detta sätt av den som skapade honom. Dock kan han på ett sätt anses vara ett minnesmärke vilka har som syfte att förmedla just hågkomst av olika slag till kommande generationer. Främst har han setts som en form av fattigbössa eller fattiggubbe. Det märkliga med Rosenbom är att han framställts annorlunda och att han har en historia med mer eller mindre verklig förankring. Historiebruket runt honom har över tid letat sig fram på egna stigar, vilket bidragit till att han idag ofta omnämns som en verklig person i Karlskrona och dess omnejd. På sätt och vis likt en Bellmanfigur som tidigrare nämnts. Kanske går det att förstå i ljuset av den identifikation som säkerligen mången varvsarbetare känt? Även om sägnen inte framhåller en moraliskt idealisk person (han frös ju ihjäl utfattig, arbetslös och på fyllan efter ett slagsmål) har ändå hans öde förstärkt en moralisk dimension då hans bön handlar om förbarmande över de fattiga liksom att han fått en kyrklig förankring. Selma Lagerlöf hjälpte till att bättra ryktet då hon framhöll honom som en rättskaffens och vänlig person. Karl Xl som står staty på torget och som faktiskt grundade Karlskrona framställdes i samma saga som sträng och skrämmande och hans staty har heller inte fått samma status i folkmun som Rosenbom trots dess påkostade kostym Denna staty kom också till senare, under den period på 1800-talet då staty- och monumentkonsten blomstrade som mest. Kanske kan skillnaden också handla om gammalt agg då Sverige inte alltid varit den självklara nationstillhörigheten för Blekinge och Skåne? Att Karlskronas grundande dessutom kom att bli osmidig för ortsbefolkningen som tvångsflyttades från grannstäderna vilka dessutom blev av med sina stadsprivilegier sågs inte med blida ögon. Vidare blev Trossö där Karlskrona byggdes tvångsinlöst på ett brutalt sätt från bonden Vitus Andersson. Enligt mitt sätt att se följer det samma mönster historieprofessor Eric J. Hobsbawm framhöll 1990 angående nationalismens egentliga syfte men här mycket tidigare, då även detta var konstruerat av överheten med syfte att få folken att enas runt något som tjänade staten i första hand. ”I de flesta fall anses nämligen inte den ”politiska nation” som ursprungligen skapade det blivande nationsfolkets ordförråd ha omfattat mer än en liten bråkdel av en stats invånare, nämligen den privilegierade eliten eller högadeln och den jordägande lantadeln. (—) Den ”politiska nationen” som begrepp och terminologi kunde givetvis så småningom vidgas till att avse en nation som antogs omfatta den stora massan av ett lands invånare, även om detta tämligen säkert inträffade långt senare än en retroaktiv nationalism vill tro.”25 Att förändringarna på kort tid blev stora liksom att staden byggdes målmedvetet och med omild hand tycks ha kletat sig fast i mentaliteten över generationer i regionen. ”Vad har den där långläppen här att göra?”26 utbrister till och med Nils Holgersson i sagan.

image (6)

fig 3 privatbilder (samma samling som tidigare)från sekelskiftet på okänd familj som skänkts till Blekinge Läns Museum. På denna bild är fotografiet taget på torget i Karlskrona. Bakom mannen skymtar monumentet av Karl XI fram men det har inte varit viktigt att få med statyn. I jämförelse med tidigare bild då samma familj låter sig avbildas tillsammans med Rosenbom kan man ana en viss skillnad i popularitet mellan de två statyerna

Än idag finns det en viss konkurrens och agg gentemot Karlskrona från de övriga städerna i Blekinge. Ofta framhålls att Karlskrona roffar åt sig regionala godbitar på de övriga städernas bekostnad i insändare i lokaltidningarna. Sannolikt kan på samma sätt Rosenbom företräda den lilla människan och dess vedermödor och på så sätt vara ett tydligare och mer identifierbart minnesmärke då staden trots sin marina bakgrund, är en “arbetarstad” i stor utsträckning. Det går att ana liknande fenomen i Skåne där det än idag kanske ömsom skämtsamt men också med ett stänk av allvar hissas skånska flaggor. ”Genom ett brett mediebegrepp som inkluderar både formella och informella medier blir det möjligt att se monument, offentliga möten, tidningar, tidskrifter, facktidskrifter, bildframställningar, kartor och befästningsverk som olika delar i ett sammansatt och mångförgrenat medielandskap.”27 skriver Rodell

Enligt mitt sätt att se framträder att mönster som skulle kunna betyda att vissa synsätt kan komma att nedärvas i form av mentalitetsmönster. Dessa mönster ger sig till känna i form av vilka eller vad vi faktiskt vill hylla som monument eller minnesmärken framför andra, i de breda folklagren över tid. Genom dessa val kan också en form av indirekt motstånd eller missnöje också komma till uttryck likt en form av passiv protest mot det man väljer bort men i skenet av att det handlar om något annat. På detta sätt skulle en förklaring kunna spåras beträffande varför Rosenbom blivit mer populär i förhållande till Karl Xl. Ett informellt och mer osynligt historiebruk kan då bära spår av det Rodell framhåller ”Inom medieforskning har det under senare år lanserats ett brett mediebegrepp där inte bara traditionella massmedier, utan även dioramor, vaxkabinett, monument, museer och utställningar inkluderats. Inom denna nya mediehistoria betraktas dessa som ett slags rumsliga medier. Dessa kommunikationsformer har ofta betecknats som ’”informella” medier i syfte att upprätthålla en skillnad gentemot mer ”formella” medier (…)’”28 Skillnaden skulle kanske här kunna vara att det i små regioner finns en lokalpress som är mer inne på samma spår som sin ort beträffande lokalhistoria och liknande i jämförelse med ordinarie massmedia. Dessa kanske då agerar mer som förstärkare än motvikt till det informella spridandet. I detta sken kanske de egentliga källornas korrekthet blir av underordnad betydelse i förhållande till den över tid skapade sägnen då det handlar om någonting annat och där symbolvärdet är det primära. Kanske är Rosenboms viktigaste identitet trots allt synonym med rollen som symbolikon än verklig människa? Han kan också ses som ett typexempel av monument med självdistans och humor vilket sannolikt uppskattas som karaktärsdrag? I dagens demokrati behövs inga direkta hjältar likt Karl Xl på torget, han symboliserar kanske snarare förtryck? Gubben Rosenbom däremot visade sin svaghet och får därför sympatier. Barnen leker runt statyn och sagor av olika slag berättas. Idag tenderar det  också främst vara denna typ av minnen som hyllas i monumental form, som exempel kan alla evenemangen runt Raul Wallenberg nämnas, där en kombination av offer och hjälte framträder som  ideal. Detta är också monument eller minnesmärken som är helt ofarligt att tycka om i och med att de inte innehåller något kontroversiellt åsiktspaket på det sätt som exempelvis hyllningar av Karl Xll kommit att innebära.

”Mortui viventes obligant”

——————————————————-

Källor

Berg, Gösta, “Gubben Rosenbom” och de antropomorfa fattigbössorna”.

Särtryck ur Fornvännen h. 4, (1969)

http://fornvannen.se/pdf/1960talet/1969_256.pdf

Cederlöf, Olle, ”Gubben Rosenbom». En kultur- och dräkthistorisk undersökning”, i Aktuellt

från Marinmusei Vänner, Karlskrona (1968)

Hobsbawm, Eric, J, Nationer och nationalism (1990) översättare Paul Fisher, Ordfront (1994)

Koselleck, Reinhart, “War Memorials: Identity Formations of the Survivors”, iThe practice of conceptual history: Timing history, spacing concepts, Stanford University Press, Stanford, Calif., (2002).

Lagerlöf, Selma Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Albert Bonniers Förlag ,(1906-07: 1981) http://www.lysator.liu.se/~nisse/misc/nils-holgersson.pdf

Ledjeby Mikael,” Ålänningen Mats Rosenbom, av Sven- Öjvind Swahn, utpekad som gubben Rosenbom”, artikel i Släkt – Eken nr 4, (1997)http://diginpast.se/bmregister/index/special/adeb00013.html

Lindblom, Kelly, Konstvandring i Karlskrona Utgiven av Karlskrona Kommun, Båtsmanskasernen.Br. Svenssons Tryckeri AB Karlskrona, (1997)

Rodell, Magnus, ”Fallna svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900”, i Leif Dahlberg & Pelle Snickars (red.),Berättande i olika medier, Statens ljud- ochbildarkiv, Stockholm, (2008)

Swahn, Sven-Öjvind, Gubben Rosenbom och andra berättelser från det gamla Karlskrona,

KL Svenssons bokindustri, (1949)

Zander, Ulf, ”Läroböcker i sten: Historiedidaktiska aspekter på monument och minnesmärken”, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken, 2., [uppdaterade och bearbetade] uppl., Studentlitteratur, Lund, (2009).

Uppslagsverk

VEM ÄR DET, Svensk biografisk handbok, Stockholm, P. A. Norstedt & Söners Förlag (1977) http://runeberg.org/vemardet/1977/0202.html

Bilder:

Gammalt vykort, Karl XI

http://www.famgus.se/Vykort/SKGK-KPxC.html

Okänd familj vid Rosenbom och på torget i Karlskrona. Foto troligen från början av 1900-talet.

Ur:Speglingar: Blekingemuseet

http://www.platsr.se/platsr/visa/plats/id/51000000066060

http://www.platsr.se/platsr/visa/plats/id/51000000066860

Internetsidor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rosenbom

http://www.karlskrona.com/cmarter.asp?doc=2817

http://www.blekingemuseum.se/verks_04/pdf/rosenbom.pdf

http://www.fortv.se/sv/Fastighetsforvaltning2/Kulturarv/Byggnadsminnen/Amiralitetskyrkan-Ulrica-Pia/

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/

www.karlskrona.se/Global/Upplev%20Karlskrona/Pdf%20filer/folder.pdf

http://www.slangopedia.se/ordlista/?ord=pillemasare

http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/gubben-rosenbom-har-blivit-miljonar%282368779%29.gm

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5367585

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=4274731

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=1293335

http://www.barometern.se/blogg/christian_gustafsson/kronika-i-bland-ar-det-enkelt-att-analysera-idrott%283535824%29.gm

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=528415

http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/rosenbom-tillbaka-fran-torken%282696324%29.gm

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=316949

http://www.bltsydostran.se/multimedia/archive/02135/BLT_del_A_2135903a.pdf

http://www.ka2kamratforening.se/Arkivet/Kustpostenpdf/Kustposten%20nr%201%202007%2028%20febr.pdf

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fyllerister-stal-rosenboms-hatt_183881.svd

http://80.78.212.10/blekabm/pdf_sock/Karlskrona_090608

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/73/idealstaden.aspx

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/77/varldsarvsutnamningen.aspx

Text:trycksak ” Örlogsstaden Karlskrona- ett levande världsarv” Texten bygger på material från världsarvsansökan för Örlogsstaden Karlskrona. Materialet är bearbetat av Världsarvsprojektet Karlskrona kommun och redigerat av Titti Carlsson (TC Media) och Ingemar Lönnbom. Världsarvskommittén i december 1998 Utgivare: Karlskrona kommun och Länsstyrelsen Blekinge Län (1998)

http://www.karlskrona.se/Global/Upplev%20Karlskrona/Pdf%20filer/folder.pdf

1 Caj Karlsson är en lokal musiker från Karlskrona

2 På Karlskrona världsarvssida uppges bildhuggare Johan Thörnström vara den som snidade Rosenbom.

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/19/amiralitetskyrkan.aspx

3 Sista raden är hämtad från Bibeln Psaltaren 41:2Wikipedia: uppslagsord: Rosenbom,http://sv.wikipedia.org/wiki/Rosenbom

http://www.karlskrona.com/cmarter.asp?doc=2817

http://www.blekingemuseum.se/verks_04/pdf/rosenbom.pdf

http://www.fortv.se/sv/Fastighetsforvaltning2/Kulturarv/Byggnadsminnen/Amiralitetskyrkan-Ulrica-Pia/

med flera

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4377&grupp=18202&artikel=5153913

Första gången omnämnd i kyrkans protokoll 1793 som ”Gubben”. Kelly LindblomKonstvandring i Karlskrona Br. Svenssons Tryckeri AB Karlskrona, (1997) s. 39

5 Ulrica Pia är en av Sveriges största träkyrkor som ursprungligen var tänkt att göras om i sten. Den uppfördes troligen av Erik Dahlberg och invigdes 1683 i samband med Karlskronas grundande 1680 och fick namnet efter Karl Xl gemål Ulrica Eleonora d.ähttp://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/19/amiralitetskyrkan.aspx samt http://sv.wikipedia.org/wiki/Amiralitetskyrkan

6 Ibid

7 Koselleck, Reinhart, “War Memorials: Identity Formations of the Survivors”, i The practice of conceptual history: Timing history, spacing concepts, Stanford University Press, Stanford, Calif., (2002), s.287

I texten framhålls att det är betydelsefullt hur någon dör och helst ska det vara vackert för att hyllas.

8 Selma Lagerlöf Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, (1906-07), s. 81-85

9  Karlskrona finns med på Unescos världsarvslista sedan 1998 som objekt 560  då staden är en av de mest välbevarade barockstäderna. Motivationen var:

”Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel

på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats

av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har

i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer

med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig

roll under de århundraden när storleken på ett lands

flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk

realpolitik och Karlskrona är den bäst bevarade och

mest kompletta av dem som finns kvar.”

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/73/idealstaden.aspx

http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/77/varldsarvsutnamningen.aspx

Världsarvskommittén i december 1998 Utgivare: Karlskrona kommun och Länsstyrelsen Blekinge Län.

Text:trycksak ” Örlogsstaden Karlskrona- ett levande världsarv” Texten bygger på material från världsarvsansökan för Örlogsstaden Karlskrona.

Materialet är bearbetat av Världsarvsprojektet Karlskrona kommun och redigerat

av Titti Carlsson (TC Media) och Ingemar Lönnbom.

http://www.karlskrona.se/Global/Upplev%20Karlskrona/Pdf%20filer/folder.pdf

10 ”pillemasare: Varvsarbetare i Karlskrona

Matros som ej förtar sig i sina arbetsuppgifter. Varvsarbetare som i sken av att vara på väg till en arbetsuppgift bar omkring på en bräda större delen av arbetsdagen.”

http://www.slangopedia.se/ordlista/?ord=pillemasare

11 Ulf Zander ”Läroböcker i sten” Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Studentlitteratur (2009), s.110

12Rodell, Magnus, ”Fallna svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900”, i Leif Dahlberg & Pelle Snickars (red.), Berättande i olika medier, Statens ljud- och bildarkiv, Stockholm (2008) s. 80

13 Publicerat: onsdag 4 april 2007 kl 07:39 , Nyheter P4 Blekinge,http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=1293335

14 http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/rosenbom-tillbaka-fran-torken%282696324%29.gm

15 Publicerat: tisdag 4 november 2003 kl 09:26 , Nyheter P4 Blekinge,http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=316949

16 http://www.bltsydostran.se/multimedia/archive/02135/BLT_del_A_2135903a.pdf

17 KUSTPOSTEN 5,http://www.ka2kamratforening.se/Arkivet/Kustpostenpdf/Kustposten%20nr%201%202007%2028%20febr.pdf

18 28 december 2004 kl 05:30 , uppdaterad: 2 november 2007 kl 02:14, Ola Billger http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fyllerister-stal-rosenboms-hatt_183881.svd

http://80.78.212.10/blekabm/pdf_sock/Karlskrona_090608.pdf( pdf om Karlskrona),

19Mikael Ledjeby,,”Ålänningen Mats Rosenbom, av Sven- Öjvind Swahn, utpekad som gubben Rosenbom”, artikel i Släkt – Eken nr 4, (1997)  http://www.blekingesf.se/artiklar/oevrigt/alaenningen-matts-rosenbom

20 VEM ÄR DET, Svensk biografisk handbok, Stockholm, P. A. Norstedt & Söners Förlag (1977), s. 182 http://runeberg.org/vemardet/1977/0202.html

21 Cederlöf, Olle, ”Gubben Rosenbom». En kultur- och dräkthistorisk undersökning”, i Aktuellt

från Marinmusei Vänner, Karlskrona (1968)s.8

22 Berg, Gösta, “Gubben Rosenbom” och de antropomorfa fattigbössorna”.

Särtryck ur Fornvännen h. 4, (1969)s.257 med flera

http://fornvannen.se/pdf/1960talet/1969_256.pdf

23 Gjord av John Börjesson och invigd 1897 den 4 oktober av Kung Oscar ll på 200-årsdagen av Karl Xl dödsdag. I sockeln ska det ha murats in en kopparkista innehållande årets adresskalender, tidningar och böcker samt mynt. Kelly Lindblom Konstvandring i Karlskrona Br. Svenssons Tryckeri AB Karlskrona, (1997) s. 6f

24 Ulf Zander ”Läroböcker i sten” Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Studentlitteratur (2009), s.108f

25 Hobsbawm, Eric, J, Nationer och nationalism (1990) översättare Paul Fisher 1994, Ordfront, s. 97f

26 Lagerlöf, Selma Nils Holkerssons underbara resa genom Sverige, Bonniers, 1906-07), s,81 mötet beskrivs på följande sätt i boken: ”Pojken såg länge på statyn, som föreställde en stor, grov karl i trekantig

hatt, långrock, knäbyxor och grova skor, och undrade vad det var för en.

Han höll en lång käpp i handen och såg ut, som om han skulle göra bruk av

den också, för han hade ett fasligt strängt ansikte med en stor, krokig näsa

och en ful mun.

”Vad har den där långläppen här att göra?” sade pojken till sist.”

http://www.lysator.liu.se/~nisse/misc/nils-holgersson.pdf

27Rodell, Magnus, ”Fallna svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900”, i Leif Dahlberg & Pelle Snickars (red.), Berättande i olika medier, Statens ljud- och bildarkiv, Stockholm (2008) s. 80f

28 Rodell, Magnus, ”Fallna svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medielandskapet kring 1900”, i Leif Dahlberg & Pelle Snickars (red.), Berättande i olika medier, Statens ljud- ochbildarkiv, Stockholm, (2008), s. 80f