Skogömonumentet – med Gud till seger

Av Carl Emanuelsson

bilasddMin analys kommer att behandla Skogsömonumentet som är beläget vid Baggensstäket en och en halv mil öster om Stockholm. Monumentet restes 1905 till minne av det slag som utkämpades på platsen 1719. Slaget vid Baggenstäket en dryg mil öster om Stockholm sommaren 1719 har gått till historien som en av de mest hotfulla krigshändelserna mot huvudstaden Stockholm sedan slaget vid Brunkeberg 1471. Vad som egentligen hände den 13 augusti 1719 är dock i historievetenskapens namn höljt i dunkel. Den moderna forskningen kan inte ur ett källkritiskt perspektiv berätta för oss så mycket kring detaljerna. Många källor som var på plats är motstridiga och verkar förhärliga sina egna prestationer i förhållande till andra källor. Klart är dock att under sensommaren 1719 så härjade en 22000 man stark flottstyrka under den ryske amiralen Fjodor Apraxin längs Sveriges östkust från Gävle i norr till Norrköping i söder. Under juli och augusti gick man iland och brände städer och byar för att tvinga Sverige till en för rysk del mer fördelaktig fred i det stora nordiska kriget. Som ett sista försök innan flottan skulle återvända över Östersjön så hägrade ett försök att nå Stockholm för att sätta pricken över i-et. Om Stockholm också skulle sättas i brand så skulle det vara ett ypperligt förhandlingsläge att använda samtidigt som de ryska officerarna skulle kunna få stora belöningar vid hemkomsten. Under sommaren hade den ryska flottan delats upp i mindre enheter så på morgonen den 13 augusti 1719 var det endast ett hundratal ryska galärer som påbörjade inseglingen mot Stockholm. Eftersom det endast fanns två inseglingsleder och den stora leden vid Vaxholm var skyddad av en stor fästning så chansade man på att Baggenstäket skulle vara rätt väg. Tidigare under sommaren hade man skickat fartyg för att rekognosera farleden men dessa fartyg hade upptäckts av svenskarna och under sommaren hade två skansar byggts ut och förstärkts i det smala sundet. Vad som sedan händer är något oklart. Under dagen anfaller ryssarna över land på båda sidor om sundet. De ryska enheterna binds upp i strid runt skansarna och lyckas inte erövra dem. Hur länge denna strid varar är osäker men efter några timmar anländer förstärkningar från Södermanlands regemente för att möta ryssarna som strider på den södra sidan. Detaljerna om striden är mycket vaga och vi vet ännu inte idag hur länge striden pågick eller på vilket viss den slutade. Det mesta pekar på att ryssarna efter att ha misslyckats ta sig igenom sundet både via land och hav den 13:e augusti gav upp och lämnade Baggenssfjärden efter ett par dagar den 16:e augusti. I den svenska historieskrivningen har det levt kvar att svenskarna kastade ut ryssen och att striderna blev våldsamma och blodiga. Förlusterna på svensk sida var högst ett hundratal. De sista kvar på platsen verkar också ha varit ryssarna och mycket pekar på att svenskarna aldrig lämnade sina försvarspositioner för att göra motanfall. Hur som helst så sågs det som en stor seger på svensk sida och alla inblandade officerare fick befordran och belöningar. Trots de begränsade stridigheterna så var också segern att Stockholm aldrig brann.#

Till minne av slaget invigs 1905 Skogsömonumentet med pompa och ståt i närvaro av konung Oscar II. Det är föreningen för Stockholms fasta försvar som reser monumentet. Föreningen bildades 1902 för att verka som stöd kring en utbyggnad av huvudstadens fasta försvarslinjer.  Föreningen var en av många i landet som var engagerade i den så kallade Försvarsfrågan runt seklet 1900.# En av anledningarna till att försvarsfrågan debatterades flitigt var just att medierna fick ett allt större utrymme hos den breda massan i slutet av 1800-talet. Litteratur som skildrade fiktiva krigsberättelser i Sverige skapade en allt mer skeptisk hållning till Ryssland och ökade känslan av en hotbild.# Samtidigt så lyftes historiska hjältedåd och krigsskådeplatser upp som exempel på hur den dåvarande generationen och framtida generationer borde agera i tider av hot och krig. Detta trots att forskning senare visat att rysshotet skulle kunna ses som ren fiktion utifrån dåtidens säkerhetspolitiska verklighet.#  Rent mediehistoriskt blir därför resningen av Skogsömonumentet intressant eftersom även den bidrog till en debatt där det samtida medielandskapet att fokus på försvarsfrågan som en del av den inrikespolitiska agendan.

Det är lätt att se symboliken i att resa ett monument på samma plats där huvudstaden räddades från katastrof 1719 och en till manskap underlägsen svensk styrka lyckades få de ryska angriparna att enligt dåtidens historieskrivning fly. Händelsen under sommaren 1719 visar även på en tidpunkt i Sveriges historia där försvarsberedskapen var dålig efter Karl XIIs ständiga krig och utarmning av armé och flotta. Att Ryssland skulle kunna tränga så långt in i landet och så nära huvudstaden var säkert en viktig läxa som föreningen för Stockholms fasta försvar ville lära sina samtida medmänniskor 1905 och då sätta sin prägel på debatten i försvarsfrågan. Om beredskapen inte blev bättre kanske Stockholm nästa gång fick ett värre öde? En kuriosa är att kanonerna på bilden från 1905 är vända åt öster, en symbolik som inte kan misstolkas. Idag är kanonerna vända åt andra hållet och pekar ut mot vattnet och mot Stockholm. En av många intressanta faktorer kring just denna politiska fråga är att det fanns ett stort engagemang även utanför de politiska rummen och i pressen. Mängder av försvarsvänliga föreningar startades under perioden i syfte att bidra till en bättre försvarsberedskap både ekonomiskt och folkligt.#

De historiska monument som restes kring seklet 1900 hade ett tydligt pedagogiskt syfte menar Rodell. De skulle berätta samma historia och ge ett liktydigt budskap genom decennier och sekler. Framtidens svenskar skulle precis som de som reste monumentet få del av samma berättelse. # Även Zander pekar rent historiskt på monumenten som läroböcker i sten med syfte att ge människorna tanke och bildning.# Trots detta tydliga syfte blir inte monumentens budskap liktydigt från att de restes och genom decennierna in i vår egen tid.# Så fort de rests så uppstår utrymme för tolkning som i vissa fall också kan vara i direkt motsats till varandra. På så vis blir inte monumentet alltid minne av det gemensamma arv som det var meningen att det skulle vara.# Monumentens tolkning vid tillkomsten präglas också av det medielandskap som fanns då de restes. Ofta var tidningar på plats vid invigningsceremonier, fotografier togs och så var även fallet i mitt undersökningsobjekt vid Baggensstäket.

Skogsömonumentet_1905-1Reportage och invigningsprogram förmedlade även tidstypiska tolkningar av monumentet till de samtida åskådarna.  Monumentet blir därför ett historiskt media som är beroende av andra medier för att nå sin fulla potential och sitt maximerade symbolvärde för de nationella berättelserna.# Det är också tydligt att dessa medier måste bevaras för eftervärlden tillsammans med monumentet för att budskap och mening inte ska gå förlorade när generationerna går ur tiden.#

Skogsömonumentet som vid sin tillkomst skulle kunna ses som ett allvarligt och viktig inlägg i försvarsfrågan visar inte riktigt längre på vikten av en god försvarsberedskap. Vid mitt besök till monumentet hittade jag ingen som helst beskrivning av monumentet och dess tillkomst under debatten kring försvarsfrågan vid seklet 1900. Ett par hundra meter från monumentet hittar jag istället en informationstavla om det naturreservat som idag finns på Skogsö. Tavlan beskriver med ett par korta rader att detta är området där en rysk flottstyrka anföll Stockholm men besegrades av den svenska hären.# En aningen dramatisk beskrivning av händelserna som vi fortfarande inte vet hela sanningen kring.  Vidare står det i en enda mening att Skogsömonumentet restes 1905 till minne av slaget. Som nutida besökare saknas alltså viktiga pusselbitar kring monumentets budskap oh syfte. Att det restes som minne över slaget är efter Rodells beskrivning av sekelskiftet 1900 och den försvarspolitiska debatten aningen missvisande. Att inte ens ge en bakgrund till de som reste stenen dvs föreningen för Stockholms fasta försvar är aningen tunt. Stenens syfte blir därför en gåta för dagens besökare eftersom den historiska kontexten inte målas upp som ett komplement till själva monumentet. Utan förtydliganden blir monumentet en sentida symbol och identifikation för slaget och de som kämpade och dog där, men säkerligen stannar tolkningen endast där.# Egentligen kan monumentet för den inläste få en mycket bredare innebörd, men det vore enligt mig då önskvärt att kanske Nacka Kommun skulle förse platsen med någon slags bakgrundstext, och kanske till och med bilder från invigningen. Detta skulle ge en djupare förståelse kring varför stenen restes och vad syftet kanske egentligen var en gång i tiden.
bildasdasdsd

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s